Värderade talman, Arvoisa puhemies
Enligt budgetpropositionen för år 2017 är målet för servicestrukturreformen inom social- och hälsovården att förbättra hållbarheten inom de offentliga finanserna, att tjänsterna ska bli mer klientorienterade, ha bättre effekt och bli mer kostnadseffektiva och integrerade än vad de är i nuläge. Vidare står det att läsa, att tyngdpunkten inom social- och hälsovården är förlagd till förebyggande arbete, smidigare vårdkedjor, en välmående personal och fungerande informationssystem.
Det här låter för bra för att vara sant. Då regeringens målsättning är att hejda kostnadsökningen inom social- och hälsovården från den årliga 2,4 %:n till 0,9 % fram till år 2030 och på så sätt spara 3 miljarder euro, frågar jag er, bästa finansminister, regering: Hur ni har tänkt att denna ekvation ska gå ihop?
Istället för att koncentrera sig på hälsovården och på att se till att servicekedjorna tryggas och enhetligas, har regeringen lagt hela sin uppmärksamhet på att bygga upp en byråkratisk och konstgjord landskapsstruktur där den dyra specialsjukvården fått spela huvudrollen. Lösningarna för den förebyggande vården och för socialtjänsterna lyser med sin frånvaro, trots de goda föresatserna.
Är det så att det sektoröverskridande förebyggande arbetet fortfarande ska skötas av kommunerna? Av kommunerna, genom reformen går miste om 60 % av sina skattemedel och i praktiken inte har resurser att trygga det viktiga arbetet? Av kommuner, som hittills skött sin hälsovård kostnadseffektivt och nu drabbas extra hårt i förhållande till andra. Tala om jämlik behandling.
Frågorna kring social- och hälsovårdsreformen är många. Hur kommer det att gå för den fungerande skolhälsovården och studenthälsan? Är valfriheten ett alternativ också här? Hur tryggas servicen för andra specialgrupper i samhället, såsom åldringar och personer med funktionshinder?
Socialtjänsterna hör hemma i kommunerna, nära medborgaren och nära kunden. De är tjänster som förutsätter kunnande om individens specialbehov och kräver ofta snabba insatser. Att flytta dessa tjänster, och besluten om dem, längre bort, utom klientens påverkningsmöjligheter, äventyrar både närdemokratin, vikten av närservice och kvaliteten på vården.
Arvoisa puhemies,
Kaikille kansalaisille on taattava hyvä hoito kohtuullisella etäisyydellä kodistaan, ja äidinkielestä riippumatta. Hallitukselta on uudistusinnossa ja laajan päivystyksen sairaalaverkoston suunnittelussa ilmeisesti unohtunut perustuslaissa mainitut kielelliset oikeudet ja sen perusteella tehtävät kielelliset vaikutusarvioinnit. Niin perustuslakivaliokunnan kuin oikeuskanslerin kannanotot korostavat kielellisen vaikutusarvioinnin merkitystä julkisissa uudistuksissa. Tätä ei voida vähätellä. Perustuslaillisten kielellisten oikeuksien turvaamisen arvioi perustuslakivaliokunta, ei hallitus, ei yksittäinen ministeri eikä virkamiehet. Ruotsalainen eduskuntaryhmä vaatii, että arvioinnit uudistuksen kielellisistä vaikutuksista tehdään välittömästi.
Arvoisa puhemies,
Suomi on hyvinvointivaltio. Tehtävämme on huolehtia heikoimmista ja taata kaikille laadukas hoito ja ihmisarvoinen elämä. Siksi olen kauhulla vastaanottanut uutisen sosiaali- ja terveysministeriön suunnitelmista henkilöstömitoituksen leikkauksista vanhustenhuollossa. Säästöjä on tehtävä, mutta kyseenalaistan hallituksen toimet ja arvomaailman. Autoveroa esitetään alennettavaksi ja miljoonia syydetään teollisuuden päästötukiin, samalla kun säästetään kaikkien heikoimpien palveluista. Ruotsalainen eduskuntaryhmä tuleekin esittämää omassa vaihtoehtobudjetissaan taloudellisesti toimivan ja inhimillisen vaihtoehdon hallituksen esitykselle.
