Orörlighetens höga pris

18.12.2021 kl. 07:32
Våren 2018 publicerade forsknings- och expertcentret UKK-institutet en rapport där det konstaterades att samhällets årliga kostnader för fysisk inaktivitet, mycket sittande och dålig kondition är minst 3 miljarder euro.

I uträkningen ingår bland annat social- och hälsovårdskostnader, inkomstskatteförluster och kostnader för utslagning.

Efter detta har vi levt i en global pandemi där restriktioner gjort att vi generellt sett rört på oss mindre, om än aktiviteten längs vandringsleder glädjande nog ökat, kan siffran vara högre om en motsvarande rapport gjordes nu.

I veckan publicerades de nationella MOVE!-resultaten, där man mångsidigt jämför barn och ungas fysiska egenskaper i årskurserna 5 och 8. Granskat ur ett längre perspektiv  trenden tydlig och med oro har man kunnat läsa om hur orörlighet kan bli en ny folksjukdom bland barn och unga.

Under min uppväxt var gårdsspel och annan form av utomhuslekar ytterst vanliga. Dessa har i allt högre grad ersatts med skärmtid.

MOVE!-resultaten visar att barn och ungas muskelkondition har försämrats märkbart. Speciellt pojkarna ligger efter flickorna då det gäller rörlighetstest. Österbottniska barn ligger generellt kring de nationella medelvärdena, dock med den skillnaden att pojkarna i åk 5 är aningen under nationella medelvärden.

För barn och unga är idrott och motion i många fall mycket mer än endast en fritidssysselsättning. Betydelsen av den och hobbyverksamhet överlag har varit mycket på tapeten då coronan medfört olika restriktioner.

I idrotts- och hobbyverksamhet formas barn och ungas sociala färdigheter. De lär sig att genomgå en palett av olika känslor – lycka, stolthet och besvikelse, samtidigt som de får bli en del av en gemenskap. Tränarna och andra aktiva, som har ett genuint intresse för de ungas utveckling, fungerar oftast som bra stöd för den unga.

Under coronan har idrott- och fritidsverksamhet fallit bort från många barn och ungas liv. Nationellt handlar det om tiotusentals barn som slutat. Nu görs ett aktivt arbete för att få dem tillbaka i föreningars verksamhet.

Drop-outs och orörlighet har blivit väletablerade begrepp vars långsiktiga följder vi ännu inte exakt har svaret på. I viss mån vi prata om en polarisering mellan de aktiva och de som inte rör på sig alls. Det är en oroväckande utveckling – en stilla men tickande bomb.

Skolorna har en viktig roll i att uppmuntra och arrangera idrottsmöjligheter, men ansvaret är naturligtvis mycket beredare än så. Som föräldrar kan vi fundera om vi skjutsar våra barn till skolan eller träningarna i stället för att de använder andra färdmedel.

Motion är också viktigt för barn och unga att orka med vardagen. Just nu förs en aktiv och välbehövlig diskussion om barn och ungas psykisk ohälsa och motion kan för sin del hjälpa till här.

Nu nalkas jul- och nyårshelgerna. Vi hoppas på fint före, tid för utevistelse och rörelse, men också en tid för att umgås med nära och kära. Jag vill önska alla en god jul och ett friskt nytt år.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.
27.10.2021 kl. 14:50

Interpellation om invandringspolitiken och ekonomin 

Gruppanförande 20.10.2021, Anders Norrback
20.10.2021 kl. 15:04