Ärade talman,
Finland har systematiskt stärkt sitt försvar under en lång tid. Vi har viktig kunskap och en stark försvarsvilja. Vårt försvar är i gott skick – vi ska vara stolta över den finländska värnplikten. Allmän värnplikt har visat sig vara en nyttig försvarslösning i den förändrade säkerhetsmiljö vi befinner oss i – även om vi i Svenska folkpartiet skulle vilja se landets värnplikt som inte bara allmän, utan jämställd. Vi kan ändå konstatera att vi bidrar med en välutrustad försvarsmakt till Nato.
Ärade talman,
Idag diskuterar vi statsrådets redogörelse om Försvarsmaktens deltagande i uppgifter i Natos kollektiva försvar i fredstid 2024. I praktiken handlar det om att Nato visar beredskap och försvarsförmåga genom aktivitet med så kallade framskjutna markstyrkor, de stående maritima styrkorna och luftförsvaret. Så gott som alla medlemsländer deltar i uppgifter i det kollektiva försvaret i fredstid.
Försvarsmakten i Finland har för avsikt att delta i uppgifter inom Natos stående minröjningsstyrka med ett fartyg av Katanpääklass med högst 40 personer på Östersjön under april och maj månad samt i Air Shielding-uppgifter i Rumänien, Bulgarien och Svarta havet med en avdelning flygplan bestående av högst åtta jaktplan och högst 100 personer under juni och juli månad. Deltagandet i denna typ av uppgifter främjar förstås Finlands snabba integrering i Nato. Och orsaken till att vi gick med i Nato var ju uttryckligen för att säkra freden. Finland kommer inte i detta skede delta i Natos markstyrkor.
Deltagande i Natos minröjningsstyrka ökar stabiliteten i Östersjöområdet. Finland bidrar till att röja historiska sjöminor, och övar att röra sig på minfarliga områden samt att utveckla minröjningstaktiken och -doktrinen. I samband med uppgifterna övar man på Natos verksamhetssätt och taktik, och utvecklar styrkornas förmågor och samarbete.
I och med deltagandet i Natos Air Shielding-uppgifter i Svartahavsregionen stärker Finland sitt stöd till Ukraina. En annan viktig konsekvens är att Finland stärker sitt försvarspolitiska samarbete med Storbritannien. Finland bedriver flygutbildnings- och övningsverksamhet, deltar i övningar i luftvärnsenheterna och påvisar Natos närvaro i området.
Ärade talman,
Deltagandet i uppgifter i Natos kollektiva försvar för inte med sig stora risker, men är inte helt riskfria heller. Hotet i Östersjöområdet är på låg nivå. Deltagandet i Air Shielding-uppdraget genomförs däremot närmare en aktiv krogszon och provokationer kan förekomma, även om de är högst osannolika. Naturligtvis förbereder sig Finland på eventuella påverkansförsök både under beredningen och deltagandet i uppgifterna.
Det är därför viktigt att vi diskuterar deltagandet idag. Vi kommer nämligen besluta om deltagande i en särskilt krävande situation och därför hör statsrådet riksdagen i denna fråga. Även om deltagandet i Natos uppgifter inte medför betydande risker, kan man inte utesluta direkta hot mot vare sig minröjningsstyrkan eller de styrkor som utför Air Shielding-uppgifter. Säkerhetsläget kan, i klarspråk, ännu skärpas.
Ärade talman,
I dagens utmanande ekonomiska och geopolitiska läge gäller det att internt fokusera på säker som enar folket. Stödet för Nato är brett hos det finländska folket, och även över partigränserna är samstämmigheten hög.
Det är viktigt att Finland är en aktiv och konstruktiv aktör i Nato. Som nya medlemmar av alliansen ska vi föregå med gott exempel. Därför är det glädjande att Finland hör till de elva av trettio medlemsländer som uppnår tvåprocentsmålet – alltså att vi lägger minst 2% av BNP på försvaret. Självklart ska målsättningen vara att alla medlemsländer når detta. Deltagande i Natos kollektiva försvar hör till de allierades verksamhet och är en viktig del av Finlands verksamhetsprofil. Vi är en producent, inte en konsument, av säkerhet.
Innan Finland blev medlem av Nato konstaterade SFP att Finland har ett starkt försvar, men att en viktig bit fattas. Vad som fattades var medlemskapet till Nato. Idag är vi fullvärdiga medlemmar av Nato, men vi kan ändå konstatera att en viktig bit fattas – Sveriges Nato-medlemskap. Samarbetet med vår granne i väst är den enskilt viktigaste säkerhetspolitiska frågan för Finland. Vid en möjlig blockad av fartygstrafik i Östersjön skulle en fast förbindelse över Kvarken avlasta vägtransporten in i landet. Därför är det mycket positivt att regeringen gått vidare med regeringsprogramskrivningen om att utreda en fast förbindelse mellan Vasa och Umeå.
Logistikförbindelserna i norra Skandinavien måste förbättras, och för oss är Nato komplett först när vår närmaste partner Sverige också är medlem av Nato.
Tack.
