Interpellation om invandringspolitiken och ekonomin 

20.10.2021 kl. 15:04
Gruppanförande 20.10.2021, Anders Norrback

Ärade talman,

Interpellationen är det starkaste parlamentariska vapnet som finns att tillgå. Mot den bakgrunden är det nog märkligt att man – som Sannfinländarna och Liike Nyt nu gör – interpellerar om ett beslut som inte är fattat.

Utkastet till lagförslag om familjeåterföreningar har varit på remissrunda, men regeringen har inte bestämt hur lagförslaget ska se ut. Vi vet alltså inte om det kommande lagförslaget är bra eller dåligt. Ändå tillgriper man interpellationsvapnet.

Borde inte regeringens förtroende mätas i frågor där man ifrågasätter regeringens beslut. Nu finns inget sådant beslut – så därför är debatten här ganska absurd. Är det faktiskt värt att bränna krut på det här?

Samtidigt vill jag fråga vad är det man riktigt är rädd för när man i interpellationen – jag citerar – varnar för att skapa flera attraktionsfaktorer för den humanitära invandringen?

Att skapa ett fungerande system för familjeåterföreningar är ju bra. Ingen av oss mår bra av att leva avskild från sin familj – tvärtom kan det vara en förutsättning för att integrationen ska lyckas, att man förenas med sin familj. Man tappar lätt proportionerna – liksom i denna interpellationstext – då man lyfter fram alla de problem och risker som man anser är förknippade med familjeåterförening.

I min egen kommun, Närpes, har vi goda erfarenheter av att ta emot flyktingar. De som en gång kom som flyktingar till Närpes har fått arbete – de har integrerats i samhället och kan i dag betraktas – om man så vill – som en del av den arbetsinvandring som det finländska samhället så mycket behöver i dag.

När man nu reviderar utlänningslagen och skapar bättre förutsättningar för familjeåterföreningar bör man förstås noga titta på de fall där anknytningspersonen är minderårig eller ett barn. Det är givet att man inte ska öppna några nya dörrar för missbruk eller människosmuggling.

När det gäller vuxna som anknytningspersoner har det länge funnits ett behov att se över inkomstkraven vid familjeåterföreningar.

De inkomstvillkor som Migrationsverket ställer i dag, är nämligen orimliga.

För en familj på fyra personer borde en person som beviljats uppehållstillstånd här enligt Migrationsverkets krav ha en nettoinkomst på 2 600 euro per månad. Och jag betonar att det handlar om nettolön – många snedvrider debatten genom att felaktigt påstå att förordningen talar om bruttolön.

Hur många finländare når upp till en sådan nettolön per månad? Som jämförelse kan nämnas att en behörig gymnasielärare med högre högskoleexamen har en bruttolön på drygt 3 000 euro, vilket innebär att nettoinkomsten stannar under 2 600 euro. Listan på yrken som kräver högskoleexamen och där nettoinkomsten stannar på under 2 600 euro per månad kan göras hur lång som helst.

SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att inkomstkraven bör ses över nu i samband med att lagen revideras. Utgångspunkten ska fortfarande vara att en vuxen anknytningsperson ska klara av att försörja sin familj, men inkomstgränsen ska vara realistisk.

Ärade talman,

Det som jag finner beklämmande i denna interpellationstext är att den delar in folk på basis hur de har kommit in till landet. SFP och Svenska riksdagsgruppen är främmande för ett sådant tänkande.

Det är precis som Finlands flyktinghjälp i Helsingin Sanomats vieraskynä-spalt förra fredagen träffande konstaterar: Familjeliv är inte en attraktionsfaktor, utan en mänsklig rättighet (Perhe-elämä ei ole vetovoimatekijä vaan ihmisoikeus.).

Vi behöver en utlänningslag som främjar familjeåterföreningar. Nu handlar det om att skapa ett humant system som är tydligt och fungerande. Svenska riksdagsgruppen tar avstånd från den människosyn som präglar interpellationen och vi ger regeringens strävan att befrämja familjeåterföreningar vårt fulla förtroende.

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2022

28.09.2021 kl. 13:00

Redogörelsen om den inre säkerheten

21.09.2021 kl. 14:59

Planen för de offentliga finanserna

28.06.2021 kl. 15:00

Finansutskottets betänkande om EU:s egna medel

11.05.2021 kl. 15:00

Statsrådet redogörelse om utbildningspolitiken

05.05.2021 kl. 14:30

Europeiska unionens egna medel

10.02.2021 kl. 14:43

Riksmötets öppningsdebatt

09.02.2021 kl. 15:00

Budgetens responsdebatt 15.12.2020

15.12.2020 kl. 12:08