Gruppanförande 7.12.2022, Sandra Bergqvist, Svenska riksdagsgruppen
Ärade talman,
Det gläder mig och oss i SFP att jordbruket väcker diskussion och hur så många uttrycker sitt stöd till jordbruket. Det som gör mig och oss i SFP ledsna är att det stödet har varit alltför osynlig de senaste åren. Jag och vi som jobbar med att producera finsk mat, vi vill att jordbrukets lönsamhetskris är vår allas sak. Tyvärr så fokuserar oppositionen ofta hellre på att kritisera regeringen än att komma med konkreta förslag som skulle förbättra situationen.
Flera här i salen har glömt vad läget var när denna regering började med sitt arbete våren 2019. Den föregående regeringen, där både sannfinländarna och samlingspartiet var med, föreslog märkvärdiga nedskärningar i lantbruksstödet i sitt ramförslag för den kommande perioden. Den nya regeringen valde att gå en annan väg. I regeringsprogrammet lyfter man fram vikten av ett sunt och lönsamt nationellt jordbruk och uppmärksammar utmaningar kring jordbrukets lönsamhet. Man slog fast att lantbruksföretagarna inte kommer att orsakas extra kostnader på grund av lagstiftningsåtgärder utan att få ekonomisk kompensation, något man starkt hållit fast vid denna period.
Ärade talman,
coronapandemin och speciellt attacken på Ukraina blev vändningspunkter även för jordbruket. Lönsamhetskrisen som har varit akut de senaste regeringsperioderna förvärrades utan motstycke. Därför har det varit bra och nödvändigt att regeringen under denna period har riktat över 300 miljoner euro i direkt och indirekt stöd till jordbruket. Finland har agerat snabbt på våren och det har regeringen gjort även på hösten när beslut om energistöd fattades i snabb takt.
Riksdagen behandlar för tillfället förslaget om att ändra livsmedelsmarknadslagen där man stärker lantbruksproducenternas ställning. Detta görs genom skärpningar bland annat i betalningstider för produkter mellan producenten och livsmedelskedjans andra aktörer. Vi välkomnar detta förslag. Arbetet fortsätter nästa period. I det fortsatta arbetet kan det finnas orsak att kritiskt se på till exempel vår konkurrenslagstiftning, ifall där finns element som gör att kedjan inte fungerar. Vi behöver en mera rättvis livsmedelsmarknad, där producenten får en större andel än för tillfället, så som regeringen säger i sitt svar.
Ärade talman,
Vi är alla oroliga för jordbruket. Men när oppositionen nu så hårt kritiserar regeringen så har det varit intressant att se vad oppositionen skulle göra annorlunda i sina alternativa budgetar. Sannfinländarna tycker att jordbruket ska tryggas men ger inga konkreta förslag. Sannfinländarna har nog ett jordbrukspolitiskt papper med flera åtgärdsförslag, men inga medel för att förverkliga dessa förslag. Samlingspartiet föreslår ett temporärt stöd för akuta energikrisen, men några andra konkreta förslag finns inte där. Det oroar oss att partierna i opposition väljer att göra en interpellation men i sina egna alternativa budgetar har majoriteten av interpellanterna väldigt svagt noterat hela frågan. Kristdemokraterna som initiativtagare till interpellationen har några fler förslag i sin skuggbudget. Samtidigt är avsikten med en interpellation är att fälla regeringen. Om det inte finns en regering i landet, då kan man inte heller fatta beslut som skulle stöda jordbruket. Därför är valet att göra en interpellation intressant.
Ärade talman,
Under denna regeringsperiod har vi satt i gång långsiktigt arbete där man ser på hur livsmedelsmarknaden fungerar och hur vi med lagstiftning och reglering kan skydda våra bönder. Vi i SFP kräver att det arbetet fortsätter också nästa regeringsperiod. För att vi ska lyfta upp beredskapsförsörjningen krävs det att vi har en lönsam livsmedelsproduktion. Detta inte bara är en regeringsfråga utan hela samhällets och alla aktörers ansvar att få detta till stånd.