Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

23.11.2021 kl. 14:49
Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen

Ärade talman,

Vi är inte på den internationella arenan för att vara passiva åskådare eller för att blunda för de problem som finns. Vi ska arbeta för det vi tror på, för mänskliga rättigheter, för medborgarorganisationer, för rättsstaten. Då problemen är globala behövs internationella insatser för att lösa dem. Finland har förmåga, vilja och framförallt erfarenhet av att ta initiativ för att lösa konflikter.

Nästa år kommer Finland att delta med cirka 75 soldater i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak och irakiska Kurdistan. Finland har deltagit i operationen sedan 2015. Finlands linje är att stöda stabiliseringen av Irak bland annat genom utvecklingssamarbete, finansiering av humanitär minröjning och deltagande i militär och civil krishantering. Svenska riksdagsgruppen stöder fortsatta deltagandet i operationen. Det är i Finland intresse. Mångsidiga operationer utvecklar också de förmågor och färdigheter som behövs i kriser.

De sorgliga händelserna i Afghanistan denna höst och behovet att evakuera och rädda människor påminde oss om att krishanterarnas säkerhet är vårt ansvar. Vi måste lägga särskild vikt vid att garantera tryggheten för de soldater som Finland sänder till området. Därför ska man kontinuerligt bedöma säkerhetsläget och dra nödvändiga slutsatser, vilket man också har gjort.

Ärade talman,

Såsom redogörelsen påminner var Irak under tidigare decennier ett betydande exportland för Finland. Idag utgör irakierna den största asylsökandegruppen vi har i Finland. Operationer som denna är viktiga också för att vi skall kunna påverka de bakomliggande orsakerna till migrationen. Instabilitet, otrygghet, hopplöshet om framtiden, de är några av de många orsaker som tvingar människor att fly sina hem. År 2020 fattade Migrationsverket 1820 beslut om irakiska personers asylsökningar. Av dessa beslut var 1039 avslag på ansökan om asyl - eller så hade handläggningen förfallit. Så länge som asylsökande tvingas återvända till Irak bör Finlands deltagande i de säkerhetsåterställande ansträngningarna fortsätta.

Ärade talman,

Regeringen har förbundit sig till att skapa riktlinjer för krishanteringen som sträcker sig över valperioder. Det arbetet slutfördes på våren. Den parlamentariska kommittén ansåg entydigt att ambitionsnivån för den finländska krishanteringen bör höjas. I linje med regeringens målsättning ska Finland öka sitt aktiva och mångsidiga deltagande i krishantering.

Svenska riksdagsgruppen står stadigt bakom tanken om att Finland ska stärka det övergripande förhållningssättet inom krishanteringen både nationell och internationellt. För att citera betänkandet: ”Målet ska vara att stärka den helhet som utgörs av humanitär verksamhet, utvecklingssamarbete, fredsmedling, andra politiska åtgärder och krishantering, så att stabiliteten och säkerheten i målländerna kan stödjas på ett hållbart sätt.” Detta ämne är framför allt aktuellt idag då riksdagen har besök av människorättsaktivisten Nadia Murad som tilldelats Nobels fredspris. Hennes historia påminner oss verkligen om varför vi inte kan blunda för problemen och att vi behövs i internationella insatser.

Det är fint att Finland har allt fler kvinnor i den civila krishanteringen – också i ledande positioner. Däremot ska Finland ännu ambitiöst jobba för målsättningen om att öka kvinnors deltagande specifikt i militär krishantering. Detta är viktigt också med tanke på resolution 1325 av FN:s säkerhetsråd om bland annat kvinnors deltagande i konfliktlösning. Att Finlands internationella jämställdhetspris i år gick till att stoppa våld mot kvinnor i Turkiet är värt att uppmärksammas som en viktig del av det utrikes- och säkerhetspolitiska arbetet.

Ärade talman,

Finlands målsättning ska vara att bygga säkerhet, att bygga hållbarhet, att bygga stabilitet. Finland är och ska vara en aktiv del av både EU:s och FN:s insatser och påverka där. Finland är ett land som bär sitt internationella ansvar.

Tack.

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.
27.10.2021 kl. 14:50