Ärade talman,
Planen för de offentliga finanserna handlar inte primärt om nedskärningslistor eller politiskt färgade mikrobudskap. Nej, här har vi en chans att diskutera de stora linjerna för Finlands ekonomi. Planen för de offentliga finanserna grundar sig på en oberoende prognos för makroekonomin och de offentliga finanserna som har gjorts av finansministeriets ekonomiska avdelning.
Utmaningarna inom den ekonomisk-politiska linje är stora. En bra utgångspunkt är att inte ifrågasätta prognosens innehåll, utan hellre se problemen och söka lösningar på dem.
För generellt är det finländska ekonomiska utgångsläget gott. Vi har ett tryggt och fungerande samhälle – det har betydelse för att kunna locka mer investeringar och utländsk arbetskraft. Vi har förnybara råvaror och är ett välutbildat folk. Vi vet att det finns en stor global efterfrågan på digitalt kunnande och avancerad miljöteknologi, som vardera är finländska styrkor.
Med stora coronarelaterade bekymmer glömmer vi lätt bort att det kanske största enskilda problemet för de offentliga finanserna är befolkningens snabbt stigande medelålder. Här är Finland något av ett Europas Japan. Ett större antal äldre invånare ökar i synnerhet utgifterna för omsorg, men också pensionsutgifterna och hälsovårdsutgifterna.
Enbart om vi lyckas med social- och hälsovårdsreformen kan vi tackla det här problemet på ett positivt sätt.
Vår ofördelaktiga befolkningspyramid minskar också andelen befolkning i arbetsför ålder och försvagar därmed också finansieringsbasen för de offentliga finanserna. Ett av de viktigaste resultaten av regeringens halvtidsgranskning var att det nu finns full enighet om att öka den arbetsrelaterade invandringen. Det finländska samhället behöver arbets- och studierelaterad invandring och nu senast är det dags att vi ändrar på attityderna. SFP och Svenska riksdagsgruppen har också länge talat för snabbare processer för att företagen ska få in utbildad personal.
Ärade talman,
I planen för de offentliga finanserna finns också viktiga skrivningar om forskning och utbildning. Regeringen har som mål att höja utgifterna för forskning och utveckling i Finland så att de fram till 2030 stiger till 4 procent av BNP. Bra – det ska entydigt vara riktningen.
Flera utskott här i riksdagen i olika sammanhang poängterat att Finland målmedvetet bör eftersträva en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid – särskilt inom energi- och miljöteknologi.
Vi vet alla att Finland är ett exportberoende land – och om vi inte får ekonomin i skick – ja, då är det de finländska arbetstagarna som blir utan jobb och det är våra exporterande företag som drabbas. Då talar vi om vardagen i din och min hemkommun, om arbetsplatser och skatteintäkter. Skattepengar behövs för att fördela välfärden till skola, vård och omsorg.
Vi måste särskilt stöda de unga som nu har farit illa av pandemin så att de orkar studera och får jobb i framtiden. Satsningar på mental hälsa behövs nu.
Ärade talman,
Det är viktigt att vi har en färdplan för att stärka hållbarheten i ekonomin och att vi bromsar ökningen av skuldkvoten. Mest på grund av coronaviruskrisen överskrids budgetramen ännu nästa år, men 2023 är det skäl att komma nedåt.
Att balansera ekonomin lyckas sällan utan besk medicin. SFP anser att regeringen prioriterar rätt då man inte skär i social- och hälsovårdens och skolorna anslag då budgetramen balanseras år 2023. Vi anser det också viktigt att resurserna för rättsvården inte skärs ned.
En högre sysselsättningsgrad är ändå A och O. Till de viktigaste åtgärderna är att arbets- och näringstjänsterna nu blir kommunernas ansvar, vi inför en nordisk arbetskraftsmodell och – trots många skeptiska röster – höjer vi hushållsavdraget för att öka efterfrågan på servicetjänster.
Mycket återstår att göra, men vi är på rätt väg.
