Ärade talman,
80 000 finländare har förlorat sitt arbete som en följd av coronakrisen. Vår ekonomi förväntas backa med cirka 5 procent i år och många finländare är med fog oroliga. Jag är också orolig.
Det här är allvarliga och dystra siffror. Men mitt i krisen kommer ett helt annat budskap som vi har orsak att ta till oss: De nordiska länderna har klarat av de ekonomiska problem som följt av coronaviruset bättre än de flesta. Och enligt den undersökning som Danske Bank har gjort har Finland klarat sig allra bäst.
Det här är ett mycket gott betyg för regeringens politik. Under en svår tid har vi lyckats skapa framtidstro. Den budgetbok som vi nu behandlar innehåller många åtgärdspaket som ger livsoptimism för barn, unga, familjer, vanliga löntagare, äldre människor, kvinnor och män.
I detta svåra läge gör vi en budget med ett betydande underskott på 10,8 miljarder euro. Samtidigt som det bär emot, är det skäl att påminna oss om att vårt underskott inte är lika stort som det fiskalt konservativa Nederländernas underskott, och faktiskt ganska måttligt i jämförelse med de övriga OECD-länderna.
Finland skuldsätter sig nu, inte för att vi vill, utan för att vi måste. Ja, enligt en enad skara nationalekonomer: För att vi bör göra det.
Idag är det vår uppgift att dels hålla epidemin i styr, dels se till att så många finländare som möjligt har ett arbete att gå till imorgon.
Om vi ser det här som en process med tre steg ser den ut så här: Första sköter vi hälsokrisen och försöker hålla maskineriet igång. Sedan stimulerar vi ekonomin. Och efter det återuppbygger vi balansen i den offentliga ekonomin.
Vi är idag med en fot i steg ett, och en fot i steg två.
Nästa års budget innehåller en bred arsenal akuta krisåtgärder. Och många satsningar på framtiden.
Energiskattereformen börjar genomföras 2021 och här sänks elskatten för industrin till EU:s miniminivå. Regeringen fortsätter halvera farledsavgifterna för att stärka exportindustrins konkurrenskraft.
Vi går också målmedvetet fram när det gäller den gröna omställningen. Budgetanslagen för att främja klimatneutraliteten och den biologiska mångfalden överstiger två miljarder euro.
För SFP är det viktigt att vi också i detta läge stärker våra rättssystem och rättsvården, samt att det styrs mer resurser för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning.
Vi vill att Finland ska bli världens barnvänligaste land. Därför sänker vi dagisavgifterna, som också bidrar till att skapa förutsättningar för fler jobb.
För att undvika massarbetslöshet, stöder vi kommunerna. Och för att förhindra att ekonomin stängs ner igen, måste vi se till att vi har en fungerande teststrategi.
För att minska osäkerheten i samhället har regeringen reservat tillräckliga anslag för att se till att vi har vaccin åt alla, när den väl finns tillgänglig.
Vi vet att coronan drabbat sysselsättningen för unga kvinnor. Därför välkomnar vi att regeringen nu förbundit sig till att granska sysselsättningsåtgärderna även med tanke på jämställdheten mellan könen. SFP vill se ett jämställt Finland.
Ärade talman,
Som politiker är det inte tillåtet att bara tänka på nuet. Vi måste också se bakom hörnet.
I den här salen har man gärna talat om Sverige. Om hur Sveriges budget ser ut. Analyserna har för all del ibland varit bristfälliga. Men det hör väl politiken till. Många av de satsningar de gör, ser ni också i denna budget. Men det är klart att Sverige har ett helt annat manöverutrymme.
I Sverige reformerade man sin arbetsmarknad för tjugo år sedan. Sverige har en helt annan demografisk pyramid än vi. Sveriges sysselsättningsgrad är märkbart högre än vår och tack vare att de länge bedrivit en öppnare invandringspolitik står de inte inför samma framtidsutmaningar med en åldrande befolkning som vi gör.
Här i Finland borde vi inse att nästa kris kanske inte låter väntar på sig. Och då ligger vi mycket bättre till, om vi idag lyckas göra de reformer som krävs för att flytta jämvikten på arbetsmarknaden i en riktning som leder till högre sysselsättning.
Under budgetmanglingen fattades beslut som leder till 31 000 nya arbetstillfällen. Det här är inget önsketänkande. De här är siffror verifierade av Finansministeriet.
Regeringen har samtidigt höjt sysselsättningsmålet och förbundit sig till att leverera beslut som leder till 50 000 arbetsplatser till utöver de 31 000 som man nu fattat beslut om nu.
En högre sysselsättningsgrad är nödvändig – för att vi skall ha råd att satsa på utbildning. För att vi skall kunna se till att både våra barn och våra äldre har det bra.
Budgeten innehåller målmedvetna steg som ska garantera att Finland är en internationellt attraktiv plats för studier, forskning och innovationer.
Det arbetet kräver kreativitet. Inte bara i statsrådsborgen, utan i hela samhället. Därför är det viktigt att vi, också här i salen, för diskussionen om åtgärderna på ett konstruktivt sätt.
Det är berättigat att kräva åtgärder för att trygga en långsiktig hållbarhet och balans inom den offentliga ekonomin. Därför har regeringen gjort en färdplan för hållbarheten i de offentliga finanserna. Samhällets välfärd kan inte kopplas loss från företagens välfärd. Om vi inte är ett stabilt samhälle med goda framtidsutsikter är vi inte heller ett attraktivt land för företagare eller investerare.
Om vi ser på de faktorer som gör Finland till ett attraktivt land för utländska investerare stiger frågor som trygghet, jämställdhet, god utbildning, obefintlig korruption fram. Därför är en ansvarsfull ekonomisk politik också socialpolitik. I den här budgeten är dessa faktorer – i en mycket utmanande tid – i balans.
