Ärade talman,
Det som styr hela budgeten liksom regeringsprogrammet är sysselsättningsmålet – att sysselsättningsgraden höjs till minst 75 procent före valperiodens slut.
Vi är på rätt väg. I oktober 2019 var sysselsättningsgraden 72,7 procent och arbetslöshetsgraden nere i 6,7 procent. Enligt den budgetproposition som vi nu behandlar stiger antalet sysselsatta och sysselsättningsgraden till 73,4 procent före 2021. Regeringen gör sitt allt för att nå 75 procent två år senare.
Denna budget visar på ett underskott och det är aldrig bra. I år är underskottet 1,7 miljarder, nästa år 2,2 miljarder. Det är en ökning som till en del beror på sämre konjunkturer. Men jag vill understryka att ökningen beror till stor del på att vi nu bygger vår konkurrenskraft inför framtiden. Satsningar på jämställdhet, minskade sociala klyftor, utbildning och industrins konkurrenskraft har ett pris.
Med budgeten för nästa år kommer vi att på många sätt förbättra vår industris konkurrenskraft. Genom att införa möjligheten till fördubblade avskrivningar tar vi igen det gap i investeringar vi har jämför med våra konkurrenter. Under nästa år kommer regeringen även att presentera incentiv för att främja immateriella investeringar.
I samband med energiskattereformen kommer industrins elskatt att sänkas närmare den europeiska miniminivån. Det är en enormt stor handräckning till vår industri – den industri som skapar det mervärde och de exportartiklar vårt land lever på.
Genom satsningar på vägar och järnvägar sätter vi våra exportleder i skick. Arbetet med elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan kommer äntligen igång och bidrar också till att sänka den finländska industrins koldioxidavtryck.
Men exporten kräver mer än forskning, innovationer och vägar. När vi har stora satsningar på forskning och utveckling är det viktigt att vi också gör satsningar i internationaliseringstjänster. Därför höjs anslaget till Finsk-svenska handelskammaren och till andelslaget för exportfrämjande, Viexpo, märkbart.
Ärade talman,
Ett land som inte är jämställt är inte konkurrenskraftigt. Ett land som inte är jämställt använder inte sina resurser effektivt. Vi kommer under denna regeringsperiod på många sätt främja jämställdhetsarbetet, och många initiativ har redan startat under minister Blomqvists ledning.
När vi talar om jämställdhet är möjligheternas jämställdhet helt central. Hur ger vi alla samma möjlighet att klara sig?
VÄND!
De senaste PISA resultaten visade att vår skola fortfarande står sig i konkurrensen. Men den är inte så jämlik den borde vara. Skillnaderna mellan skolor och elever växer. Det måste vi ta tag i. Det tar vi tag i.
Finansutskottets konkreta satsning på läskunnighet fokuserar på ett av de centrala problemen. Barn läser inte som tidigare. Och pojkar, framförallt, läser inte tillräckligt mycket.
När vi bygger framtidens ekonomi måste vi start vid grunden. Allas rätt till småbarnsfostran. Det är nu verklighet. En jämställd skola. Där tar vi många steg framåt. Ungdomar som vill och vågar. Som förstår hur vår ekonomi fungerar. Som får pröva sina vingar. Här kommer fina program som Ungt företagande in. Med denna budget får ungt företagande en möjlighet att utvidga sin verksamhet så att den når allt fler unga.
Ärade talman,
När det gäller att höja sysselsättningsgraden betonar finansutskottet vikten av mångsidiga åtgärder. Ingen enskild reform förbättrar i tillräcklig utsträckning sysselsättningen, utan det behövs flera åtgärder som verkar i samma riktning.
Bland annat måste servicestrukturen inom arbetskraftspolitiken förbättras, arbetsförmågan främjas och matchningsproblemet lindras. Dessutom visar nya undersökningar att Finland kunde ha mycket mer att vinna ekonomiskt på en ökad arbetskraftsinvandring.
SFP och svenska riksdagsgruppen betonar de kompetenshöjande insatsernas betydelse och påpekar att sysselsättningspotential finns (förstås i flera befolkningsgrupper, men) allra mest bland personer över 55 år. Därför utarbetar regeringen konkreta åtgärder för att höja sysselsättningsgraden för 55 till 64-åringar. Det måste bli mera lockande att ta emot deltidsjobb, vikariat eller bara hoppa in för några timmar.
Vårt goda regeringsprogram talar för att försökskulturen ska stärkas över förvaltningsgränserna. SFP är öppet för tidsbundna sysselsättningsförsök. Exempelvis kunde man slopa behovsprövning av arbetskraft i några försöksregioner eller inom några utvalda branscher där efterfrågan på arbetskraft är som störst. Försöken borde inriktas på mikroföretag som också anställer mest.
Allt det här behövs för att försörjningskvoten i Finland kommer att försämras under de närmaste decennierna. Det behövs en social- och hälsovårdsreform som tar denna utmaning på allvar och som ställer människans vårdbehov i centrum.
När denna budget förverkligats och när detta regeringsprogram drivits igenom kommer Finland, i vilket fall som helst, att var mer jämställt, mer rättvist, mer klimatsmart, mer företagsvänligt och ett bättre ställe att leva i.
