Det är den teknologisektor som utvecklas snabbast och för Finland är det fortfarande möjligt att höra till eliten i teknologiutvecklingen. Vår inhemska främsta resurs är biomassa i olika former. Goda förutsättningar för att öka användningen av andra förnybara energiformer och energisparande finns också, förutsatt att styrmedlen för tillämpningen av ny teknologi får ett starkt stöd. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi inte att enbart de höjda el- och oljepriserna räcker till för att en omfattande övergång till förnybara energikällor skall ske. I Finland förbereder vi oss för att klara av de krav som pålagts oss; att hålla utsläppsnivån av koldioxid på samma nivå som 1990. Eftersom utsläppen sedan dess har ökat, så måste vi skära ner utsläppen. Sammanlagt handlar det om 11 miljon ton koldioxid årligen mellan åren 2008 och 2012.

Regeringen har låtit utföra olika analyser i samband med klimatredogörelsen. Regeringens uppfattning är att eko-nomiska styrmedel fortsättningsvis behövs för att befrämja ibruktagandet av förnybara energikällor och för att minska på användningen av fossila energikällor utanför utsläppshandelssektorn; dvs. inom trafiken, avfallshanteringen, jord- och skogsbruket och uppvärmning av byggnader. Tyvärr föreslår regeringen inga nya styrmedel i detta skede.

Svenska riksdagsgruppen instämmer i att behovet av ekonomiska styrmedel är nödvändigt för att utsläppen av koldioxid skall minska. De åtgärder regeringen hittills vidtagit är viktiga men därtill önskar vi att regeringen så snabbt som möjligt skall återkomma till frågan om att sänka accisen för biobränslen samt besluta om att utvidga energistödet till småhus, så att en övergång till förnybara energiformer för uppvärmning av småhus kommer igång på allvar.

Inom sektorn som står utanför utsläppshandeln är de ekonomiska styrmedlen avgörande för hur snabbt en övergång till hållbarare energilösningar sker. Inom utsläppshandelssektorn bestämmer företagen själva hur de bäst kan uppnå utsläppskraven. Företagen avgör till vilken grad det lönar sig att investera i energisnål teknik eller köp av utsläppsrätter. Utsläppsrätternas prisnivå har varit högre än beräknat och förhöjningen av elpriset påverkar företagens konkurrenskraft. Därför har regeringen beslutit köpa utsläppsrätter och sänka elskatten för industrin och växthusen. I praktiken betyder det att utsläppsrätter för 2 miljoner ton koldioxid per år överförs till utsläppshandelssektorn under åren 2008-2012 på statens försorg. Det här är den största nya ekonomiska satsningen – och den enda egentliga nyheten – i regeringens klimatpolitiska redogörelse. Vi efterlyser ett beslut om att rikta en del av de pengar som reserverats för köp av utsläppsrättigheter till inhemskt virke.

Det betyder att ytterligare 9 miljoner ton koldioxid per år skall minskas genom andra åtgärder. Minskningen av utsläppen som är utanför utsläppshandeln är därför också helt nödvändiga. Förutom satsningar på förnybara ener-gikällor så som biomassa, vindkraft och jordvärme måste också energisparandet fortsätta. Det är ett stort problem och något av ett misslyckande att energiförbrukningen enligt skenarierna fortsätter att öka ännu många decennier framöver. Fortsätter utvecklingen så, så blir det svårt att nå de utsläppsminskningskrav Finland förbundit sig till. Vi frågar oss om de åtgärder som nu föreslås i redogörelsen är tillräckligt effektiva och förverkligas tillräckligt snabbt. Redogörelsen föreslår att de flesta stöden fortsätter som tidigare i form av investeringsstöd, skatteavdrag och stöd för ett hållbart skogsbruk, för teknologiutveckling och information.

Svenska riksdagsgruppen har redan tidigare föreslagit ibruktagande av en klimatpeng eller gröna certifikat som förbinder energikonsumenten eller producenten att använda en viss andel förnybar energi. I klimatredogörelsen sägs det att Finland fortsätter att följa med hur gröna certifikat fungerar i andra länder. Vår uppfattning är att gröna certifikat eller klimatpeng på ett kostnadseffektivt sätt skulle befrämja utvecklingen av förnybara energikällor och därmed vara ett verkligt instrument för att motverka klimatförändringen.

Den verksamhet som är utanför EU:s utsläppshandel står för ungefär hälften av koldioxidutsläppen. Trafiken är här i en klass för sig också globalt sätt. Många länder är långt före oss i Finland med att befrämja och ta i bruk biobränslen i trafiken. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som skall se över användningen av biobränslen i trafiken. Arbetsgruppen skall bl.a. utreda vilka förutsättningar man har att uppnå EU direktivets målsättning om att 5,75 % av bränslet skall bestå av biobränslen år 2010. Svenska riksdagsgruppen anser att tidtabellen för detta skall forceras, inte minns för att Finland i ett europeiskt perspektiv nu hamnat på efterkälke och redan en gång fått en anmärkning av EU för att man inte skött sig på denna punkt. I praktiken finns det två möjligheter för att få igång användningen av biobränslen: antingen en sänkt accis på biobränslen eller genom ett lagbeslut om en obligatorisk miniminivå på biobränsle i all bensin.

Vi vill också peka på de möjligheter som finns för att inleda en inhemsk produktion av etanol med inhemska odlingsväxter, främst korn som råvara. För att energigrödor skall kunna odlas bör de vid behov ingå i jordbrukets stödsystem. Också finländska oljeväxter; rybs eller raps, skulle vara lämpliga oljeväxter för industrins biodieselproduktion förutsatt att priset på råvaran är konkurrenskraftigt.

Svenska riksdagsgruppen anser att en viktig målsättning är att minska på oljeberoendet. Orkanerna som svept över världen de senaste åren har bevisat hur sårbara länder är då oljetillförseln försvåras. Asiens ökande oljekon-sumtion är ett tecken till på att kampen om oljereserverna i världen hårdnar. För en tid sedan meddelade Sveriges regering att man tänker göra sig oberoende av olja inom 20 år. Sverige ställer ett mål som de redan nu visar en klar vilja att arbeta för. I Sverige har man redan under flera års tid tillverkat etanol och det finns planer på en utvidgning av verksamheten. Miljövänliga bilar beskattas lindrigare och accisen på biobränslet har slopats. Biogas har också tagits i bruk som bränsleform i tusentals fordon. Sverige och många andra Europeiska länder ligger milsvida framför oss då det gäller miljöstyrning i trafiken. Svenska riksdagsgruppen efterlyser också beslut om att införa miljöklassificering i beskattningen av bilar. Mindre miljöbelastande måste ha en lindrigare beskattning än mera förorenande bilar.

Regeringen har valt en försiktig klimatpolitiskt linje. Positivt är att man både berör och redogör för olika alternativ för att öka användningen av förnybara energiformer och för att minska på koldioxidutsläppen på sikt. Negativt är att många åtgärder skjuts upp på framtiden och att tidtabellerna blir öppna. Klart är att stora förändringar på lång sikt måste göras och sannolikt kommer kraven på utsläppsminskningar att skärpas efter år 2012. Det är klart att de länder som nu satsar på produktutveckling och ibruktagande av ny teknologi kommer att ha en konkurrensfördel i framtiden. Svenska riksdagsgruppen vill att Finland skall höra till denna grupp av länder. Finland kan och bör, enligt vår mening, också globalt bära sitt ansvar genom att vara aktiv i klimatpolitiken.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 30.11.2005