Som läkare borde interpellationens första undertecknare hålla med om att socialpolitiska beslut skall bygga på undersökningar och forskningar. Så gjorde regeringen också då man fattade beslut om att sänka alkoholaccisen. Nu går det inte att lägga fram empiriska bevis hur en befolknings dryckeskultur i förväg, men regeringen var mån om att låta Stakes forskare delta i beslutsprocessen. Man kan fråga sig vem regeringen borde ha konsulterat i stället?
Då regeringen fattade beslutet framförde Stakes alkoholforskare egentligen kritik bara på en punkt; Beslutet kom alldeles för sent! Regeringen borde ha inlett sänkningarna av alhoholaccisen flera år tidigare, det vill säga långt före alkoholimporten från Estland släpptes fri. Då skulle sänkningarna ha blivit mer måttliga. Vem är ansvarig för att det blev så? Vilka partier ansvarade för finansministeriet åren 1999 till 2003? Båda partierna kritiserar nu i en interpellation sittande regeringen för att vakna för sent.
Låt mig fortsätta kring vad forskarna säger. Flera av dem anser idag att tyngdpunkten i skattesänkningen blev fel. Jag är beredd att hålla med om det. Nu i efterhand kan vi se att skattesänkningen blev för stor på starksprit. Vi skall minnas att regeringen inte ville styra finländarnas dryckesvanor, utan regeringen ville styra finländarnas konsumentvanor. Framför allt ville vi få ett slut på spritrallyt – eller skall vi säga starkspritrallyt – till Estland. På den här punkten har regeringens politik gett resultat.
Vi har redan fått siffror som visar att den icke-statistikförda konsumtionen har minskat. Det betyder att mer alkohol än tidigare säljs via statligt kontrollerade kanaler.
Alkoholen är speciellt skadlig för ungdomen. En växande kropp tar mera stryk av alkohol än en vuxen. Vanor, som skapas i tonåren har en tendens att bli bestående. En betydande del av de 15-åringar, som dricker sig berusade varje månad är storkonsumenter med utpräglade alkoholskador som 30-åringar. Ungdomarnas drickande har t.o.m. något minskat, men den grupp ungdomar, som berusar sig regelbundet dricker mera än tidigare. Också alkoholförgiftningsfallen bland ungdomar har ökat. Här har den förmånligare starkspriten en klart negativ effekt. Det är ändå ölet och cidern som är inkörsport för ungdomarna. Därför kommer förbudet mot ölrealisation, som ingår i regeringens reform av alkohollagen att ha en positivt styrande inverkan. En flaska mellanöl eller cider motsvarar en starkspritgrogg så skattepolitiken på dessa drycker, som är tillgängliga i dagligvaruhandeln, borde nog också småningom ses över.
Föräldrarnas attityder inverkar starkt på ungdomens dryckesvanor. De ungdomar, som blir bjudna på alkoholhaltiga drycker hemma blir oftare problemkonsumenter. Det mest förödande fenomen vi ser är föräldrar, som köper ut alkohol åt sina ungdomar "för att man skall veta vad de dricker". En dubbelmoral av värsta sort!
Föräldraskolningen borde lyfta upp dessa fakta mera på våra hälsovårdscentraler. I barn- och mödrarådgivningen måste hälsovårdarna, också genom regelbundna hembesök, noggrant följa med de unga familjerna och slå larm vid tecken på föräldranonchalans av detta slag. Att inte bry sig om sitt barns hälsa är en passiv form av barnmisshandel, som kan ha förödande effekt.
Ett stort problem är väntande mödrar, som dricker alkohol. De s.k. FASS-barnen har en mycket dålig start i livet och har betydligt svårare att klara livets utmaningar än andra. Skall vi ha tvångsvård för väntande mammor, som missbrukar? Skrämmer det mera än det hjälper? Tidig upptäckt och en fast, vänlig stödperson är antagligen en bättre modell. Regeringen borde ta ett fastare grepp om vården av denna problemgrupp.
Alkoholen skördar för många liv och skadar alltför många människors fysiska och psykiska liv. Frågan är vad vi kan göra. Vi skall inte lura oss själva och tro att vi kan återgå till tiden då man bara höjde priset på spritflaskan. Redan före skattesänkningen ökade alkoholkonsumtionen och skulle ha fortsatt att öka under alla dessa år oberoende av skattesänkningen, men visst gav prissänkningen fart åt konsumtionsökningen!
Priset och tillgängligheten har den största effekten på konsumtionen. Vi behöver ändå ett mångsidigt och trovärdigt program för den förebyggande verksamheten. Samtidigt måste vi ändra på dryckeskulturen. En negativ följd av prissänkningen var att priserna sjönk i detaljhandeln, men inte på krogarna. Det har lett till att det i viss mån kontrollerade drickandet i samband med en god måltid har ändrat till ett supande hemma innan man går ut. Här borde alltså en attitydfostran följas av en skatteförhöjning för att vi skall nå bra resultat. Attitydpåverkan måste ske hemma, på rådgivningen, i skolan och på arbetsplatserna. En moraliserande nykterhetspropaganda biter inte på dagens välutbildade medborgare. Man måste få och se möjligheterna i det rusfria livet.
Utan motiverande vård klarar inte den starkt beroende av att komma ur träsket. Tidig intervention på gatan, i skolan och på arbetsplatsen är ett bra instrument. Ett barn, som ertappas berusad på stan skall skjutsas hem eller till socialmyndigheterna! En arbetstagare, som är full på arbetsplatsen skall hänvisas till företagshälsovårdaren!
Utan satsningar på akutvårdplatser och en lång rehabiliterande vård faller många igenom. Den systematiska vården borde inte få hämmas av en sådan resursbrist vi ser i många kommuner i dag.
Svenska riksdagsgruppen har det senaste året fört fram två förslag. Dels gäller det en reform att alkoholaccisen och dels gäller det trafiksäkerheten.
Som jag redan sade, är de flesta forskare överens om att skatten på starksprit borde höjas. Av samma åsikt är också de flesta finländare. Svenska riksdagsgruppen anser att regeringen bör bereda en moderat höjning av skatten på starksprit. Själva beslutet kunde sedan fattas i nästa års tilläggsbudget.
Ett annat förslag som vi fört fram gäller rattonykterheten. Med mycket drickande förstör man hälsan för sig själv, men sätter man sig vid ratten kan man förstöra mången annans liv. Dagens lagstiftning gör det sällan möjligt att tvinga återfallsförbrytare till vård. Därför vill vi inom Svenska riksdagsgruppen sänka gränsen för grov rattfylla från 1,2 till 1,0 promille. Personer som gör sig skyldiga till grovt rattfylleri borde sedan fullfölja ett vårdprogram för att återfå sitt körkort.
Alkoholproblemen är ett gissel för många samhällen världen över. Flera ekonomier kommer aldrig att kunna blomstra förrän man fått bukt på missbruket. Ur den synvinkeln har vi en bättre kontrollerad situation i Finland. Det var också det regeringen eftersträvade då man sänkte spritskatten år 2004 – att inte förlora kontrollen över den svarta handeln.
Nu är det igen dags att fatta beslut om att justera skatten. Det positiva är att denna skattehöjning har folkets stöd.
Nu är det igen dags att fatta beslut om att justera skatten. Det positiva är att denna skattehöjning har folkets stöd.
Talman, vi föreslår att riksdagen återgår till normal dagordning.
Pehr Löv höll gruppanförandet 23.11.2006
