Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

17.12.2007 kl. 12:35
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
Den övergripande målsättningen för den ekonomiska politiken skall vara en hög sysselsättningsgrad. På lång sikt bör det tidigare uttalade målet om en sysselsättningsgrad på 75 % ännu gälla. Sysselsättningen är grunden för välfärden. Den största utmaningen är avvärjande av arbetskraftsbristen. Att sysselsättningen ökar, att arbetskraften styrs till de branscher där den behövs mest och att befolkningen jobbar längre än idag är av stor vikt. Utbildningssektorn står här inför en stor utmaning; att tillräckligt noggrant kunna uppskatta arbetskraftsbehovet inom olika sektorer för att kunna optimera utbudet. Det är viktigt att vi har kompetent arbetskraft på rätt ställen. Också övriga åtgärder som sporrar sysselsättning är nödvändiga; vi ser redan att den senaste reformen av pensionssystemet bär frukt – de som har möjlighet stannar längre i arbetslivet än tidigare. Stimulerande. Också ökade satsningar på hälsa och motion behövs. En hälsofrämjande politik stärker arbets- och funktionsförmågan samt arbetstrivseln hos dem som är i arbetsför ålder, förebygger problem och ger möjligheter till ett längre liv och flera år i arbetslivet. 
 
Arbetskraftsbristen är ett fenomen som Finland inte kommer att klara på egen hand. Vi kommer att få problem inom vissa sektorer trots att utbildningen skulle styras rätt, alla reserver skulle användas och alla skulle jobba längre.  En ökad invandring kommer att vara nödvändig. Arbetskraftsinvandringen lättar på arbetskraftsbristen och de medföljande familjerna bidrar till en sundare demografisk utveckling. Vi behöver modeller för hur invandringens positiva effekter kan tas i beaktande i kalkylerna.
 
Regeringen hänvisar i uppdateringen av stabilitetsprogrammet till åtgärder som den kan vidta för att stöda produktiviteten i vårt land. Speciellt lyfter man fram kommun- och servicestrukturreformen och det egna produktivitetsprogrammet. Det offentliga måste se över sitt hus i samband med de kommande utmaningarna. Vi vet att sjuk-, hälso- och åldringsvården kommer att kräva tilläggsresurser i framtiden och därför måste kommunerna vara beredda på en ny situation. Tyngdpunkten i den offentliga servicen förskjuts. Ramlagen för kommun- och servicestrukturreformen är ett första steg i tryggandet av serviceutbudet i våra kommuner i framtiden. Svenska riksdagsgruppen framhåller att tyngdpunkten skall ligga på tryggande av servicen, en bra skola, vård och omsorg för alla - och att kommunerna bör uppmuntras att, på frivillig väg, söka större samarbetsområden och kommunala enheter.
 
Statens egna produktivitetsprogram stöder även denna linje. När tillgången på arbetskraft minskar, måste även statsmakten se över vad som kan göras annorlunda och hur man kan öka produktiviteten. Resurser bör frigöras och utvecklas för att bibehålla välfärden. Svenska riksdagsgruppen framhåller dock att man inte i processen skall stirra sig blind på siffror och numerära målsättningar utan att man måste sträva efter att göra saker på ett annat sätt – se över verksamheten och dimensionera om enligt behov, utan att hota grundläggande eller på annat sätt viktig service.
 
Svenska riksdaggruppen stöder regeringens förda ekonomiska politik. Att regeringen driver en ansvarsfull ekonomisk politik stöder de kommande utmaningarna. Alla bör få bli delaktiga av den goda ekonomiska utvecklingen. Granskningen av ramarna för statsfinanserna är av stor vikt när det gäller de kommande besluten. Svenska riksdagsgruppen är beredd att delta i en konstruktiv granskning av ramarna under våren.

Håkan Nordman höll gruppanförandet 17.12.2007.

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35