Herr talman! Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen ska bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
Lissabonfördraget stärker demokratin inom unionen. Medborgarna företräds av det direkt folkvalda Europaparlamentet, vars makt och position stärks, och indirekt av sina stats- eller regeringschefer i Europeiska rådet. Ett nytt element för medborgarpåverkan tas även med. En miljon unionsmedborgare från ett "betydande antal" medlemsstater kan lägga fram ett förslag till kommissionen. Trots att kommissionen inte har någon skyldighet att lägga fram något förslag till följd av medborgarinitiativet, blir det politiskt svårt att bortse från det helt och hållet. Den nätbaserade kampanjen för att Europaparlamentet ska vara beläget enbart i Bryssel samlade över en miljon tvåhundratrettiosjutusen namn. Svenska riksdagsgruppen hoppas att också finländarna är aktiva på denna front, Finland är trots allt medborgarrörelsernas förlovade land.
Arvoisa puhemies! Unionin toimielinten uudistamisessa Euroopan parlamentti näyttää vetävän pisimmän korren. Parlamentin valta lisääntyy niin lainsäädännössä kuin unionin varainhoidossakin komission puheenjohtajan nimittämistä unohtamatta. Tämän valossa yksittäisten jäsenmaiden sekä hallitusten että parlamenttien kannalta hyvien ja luontevien yhteyksien kehittäminen ja ylläpitäminen Euroopan parlamenttiin on kovin tärkeää. Ruotsalainen eduskuntaryhmä korostaa, että Suomen eduskunnan institutionaalinen yhteys Euroopan parlamenttiin eduskunnan erityisasiantuntijan Brysselin toimiston kautta on ainakin pidettävä nykyisellä tasolla tai sitä on jopa vahvistettava.
En av de absolut viktigaste ändringarna i fördraget är förstärkningen av de grundläggande rättigheternas ställning och status samt att stadgan om de grundläggande rättigheterna får en ställning som kan jämföras med grundfördragens. Alla EU-länder är rättsstater som omfattar tanken på grundläggande fri- och rättigheter. Trots detta är summan inte fullständig om inte unionen som sådan erkänner dessa rättigheter. Hittills har unionen, trots att gemenskapsdomstolen sedan länge ansett att de grundläggande rätttigheterna hört till gemenskapsrätten, i sina grundfördrag koncentrerat sig på mer, låt oss säga förvaltningsmässiga frågor.
Herr talman! Europeiska rådet får nu genom Lissabonfördraget såväl en formell status som en mer varaktig ordförande. Ändringen innebär att en klar topptjänst som ordförande för Europeiska rådet bildas. Samtidigt som rotationsprincipen för ordförandeskapet bibehålls i de övriga rådssammansättningarna innebär det också samtidigt att rollen för ordförandelandets stats- och eller regeringschef blir något oklar. Ur medlemsstaternas synvinkel skulle det falla sig naturligt att även regeringschefen skulle ha en roll under den tid medlemslandet deltar i ordförandearbetet. Ett avsteg från principen skulle försvaga trovärdigheten för såväl unionen som de alternerande ordförandeskapen.
Unionen kommer via Lissabonfördraget att klart stärka sin utrikespolitiska profil via den höga representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Via sina dubbla roller, dels om ordförande för utrikesrådet, dels som vice ordförande för kommissionen kommer den höga representanten att vara spindeln i nätet för EU:s gemensamma utrikespolitik. Att förvaltningen dessutom stärks med en europeisk avdelning för yttre åtgärder stärker strävandena ytterligare. Gränserna för avdelningens arbete gentemot såväl kommissionen som Europeiska rådet och de enskilda medlemsstaterna måste dock vara tillräckligt klara. Den höga representanten och avdelningen för yttre åtgärder kan medföra förändringar i de utrikespolitiska tyngdpunkterna och det kan i sin tur kräva ändringar också på hemmaplan.
Arvoisa puhemies! Eurooppa-neuvosto koostuu tulevaisuudessa muun muassa jäsenvaltioiden valtion- tai hallituksen päämiehistä, joita avustaa ministeri. Tähän saakka on ollut tapana, että myös tasavallan presidentillä on ollut mahdollisuus osallistua Eurooppa-neuvostoon, mikä onkin usein noussut keskustelun kohteeksi. EU-politiikka ei ole ensisijaisesti ulkopolitiikkaa, vaan kyse on päätöksistä, joilla on pitkälti sisäpoliittisia vaikutuksia ulkopoliittisen ulottuvuuden vahvistamiseksi. Unionin tekemien muutosten myötä meidän tulee Suomessa pohtia presidentin roolia Eurooppa-neuvoston kokouksissa siten, että ulkopolitiikkaa koskeva perustuslain kirjain myös toteutuu.
En stark europeisk union, med en stark, gemensam, målmedveten och målinriktad bistånds- och utrikespolitik borde bli den moraliska makten i världen! En naturlig följd av satsningen skulle vara att unionen, som sådan, exempelvis skulle ta en permanent plats i Förenta nationernas säkerhetsråd - i stället för de två nuvarande europeiska permanenta medlemmarna. Tanken kanske är svår att förverkliga, eftersom man sällan frivilligt ger upp en erhållen fördel, men det är ändå en tanke som är värd att kommas ihåg, också i diskussionerna om förnyelsen av FN.
Grunden för EU har alltid varit det fredsbygge och den överbryggare av sociala klyftor som unionen de facto innebär. Lissabonavtalet ger unionen och dess medlemmar mer säkerhet - i alla avseenden. Ju fastare integrationen är, desto mer främjas totalsäkerheten inom unionen. Den biståndsskyldighet som även togs in i det tidigare förslaget till konstitutionellt finskt fördrag finns även medtaget i Lissabonfördraget. De mål som Finland ställt, att texten måste ta hänsyn till alla medlemsstaters försvars- och säkerhetspolitiska lösningar utan, att som de Nato-anslutna länderna ville, starkt knyta biståndsskyldigheten till Nato. Artikeln om biståndsskyldighet skapar en stark politisk solidaritet mellan de länder som hör till unionen. Svenska riksdagsgruppen anser att EU utgör den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Biståndsskyldigheten och satsningarna på EU:s snabbinsatsstyrkor är goda exempel på detta och även steg på vägen.
Arvoisa puhemies! On myönteistä, että unionin valmiutta siviilikriisinhallintaan vahvistetaan Lissabonin sopimuksella. Unionin operatiivinen kapasiteetti tulee jatkossa perustumaan siviilipuolen ja sotilaallisiin voimavaroihin. Ruotsalainen eduskuntaryhmä korostaa, että sotilaallisen kriisinhallinnan ja siviilikriisinhallinnan tulee toimia rinnan muun muassa sen vuoksi, ettei siviilijärjestöjen puolueettomuutta vaaranneta. Sotilaallisen kriisinhallinnan tulee keskittyä pelkästään varmistamaan turvallisuutta alueella, ja jättää muut siviilipuolen vakautta edistävät toimenpiteet kuten esimerkiksi rule of law-periaatteen käyttöönoton siviilijärjestöille. Myös tällä sektorilla Suomella on laajaa osaamista, jota myös kriisinhallintakeskus Kuopiossa entisestään vahvistaa.
Herr talman! Åland anslöt sig till EU enligt ett särskilt protokoll. De problem som landskapet har med Lissabonfördraget och de brister som Åland upplever att finns i möjligheterna att påverka i EU-frågor måste åtgärdas. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att statsrådet vid sidan av den process som pågår i riket med godkännandet av Lissabonfördraget även diskuterar med landskapet om vilka lösningsmodeller som kan bli aktuella. Man har inte internationellt inom unionen lyckats lösa aspekterna kring Ålands ställning. Nu gäller det att göra det bästa av situationen. Frågan kvarstår hur som helst, och är också något som kommer att komma upp i framtiden.
Även Lissabonfördraget innehåller brister. Unionens värderingar bygger på respekt för bland annat demokrati och minoriteter. Trots detta har unionen som sådan liten beredskap att trygga, eller ens främja minoriteternas deltagande i den europeiska politiken. Det finns en stor grupp EU-medborgare som försummats i diskussionen kring Europaparlamentets sammansättning. Jag tänker på de nästan 50 miljoner européer som tillhör en språklig minoritet. Unionen har inte heller någon institutionell beredskap för områden eller unionsmedborgare som på något sätt avviker från majoritetsbefolkningen. Det här är något som unionen borde återkomma till för att på allvar uppfylla de värderingar man ställt för sig själv.
