Ärade herr talman! Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och det övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen. Den så kallade Stoltenbergrapporten från i vintras har också lett till en diskussion om en ökad solidaritet mellan de nordiska länderna. I början av juni konstaterade utrikesministrarna att det är naturligt för de nordiska länderna att samarbeta för att möta kommande utmaningar i en solidarisk anda.
Suomi kantaa kansainvälistä vastuutaan osallistuessaan erilaiseen kriisinhallinta- ja rauhanturvaamistoimintaan. Suomen kehitysyhteistyömäärärahojen nostaminen luvattuun 0,51 prosenttiin ensi vuonna ja 0,7 prosenttiin vuonna 2015 on edellytyksenä Suomen toiminnalle kriisien ennaltaehkäisyssä. Samalla meidän tulee kiinnittää huomiota tasoon eikä niinkään prosenttilukuihin. Meidän velvollisuutenamme on varmistua siitä, että määräraha nousee tälle tasolle. Samalla tämä on edellytyksenä uskottavuudellemme YK:n turvallisuusneuvoston jäsenyyttä hakevana maana.
Kriser stävjas bäst genom preventivt arbete samtidigt som det ändå måste finnas resurser för återuppbyggnadsarbetet. Kvinnornas roll i stabilitetsbyggandet i oroshärdar, enligt FN:s resolution 1325, måste genomföras. Vi måste få med mer kvinnor i fredsmäklingen och krishanteringen. Svenska riksdagsgruppen stöder även utrikesutskottets text om ytterligare satsningar, också ekonomiska, på den civila krishanteringen. Statsrådet skrev inget om dessa resurser i redogörelsen, varför svenska riksdagsgruppen hoppas att statsrådet nu noterar utrikesutskottets skrivning. Den nuvarande anslagsnivån för den civila krishanteringen tillåter inte Finland att öka antalet personer i den civila krishanteringen till över 150 per år. I den nationella strategin för civil krishantering har anslagsökningen för att upprätthålla en inhemsk beredskap och utveckla verksamheten uppskattats till cirka 1 miljon.
On tärkeää, että siviilikriisinhallintaa, jossa Suomi on mukana, ohjaavat Suomen ulkopolitiikan keskeiset piirteet, vaikka kriisinhallinnan ohjaus ei olekaan ulkoministeriössä. Tarkoituksena on konfliktien ratkaiseminen oman politiikkamme avulla eikä niin, että kriisit ohjaavat politiikkaamme. Lähtökohtana tulee joka tapauksessa olla, että sotilaallista kriisinhallintaa ja siviilikriisinhallintaa ei pidä sekoittaa keskenään. Aina kuitenkin ensisijaisesti siviilit vastaavat jälleenrakentamisesta ja siviiliyhteiskunnan tuesta, kun taas sotilaat huolehtivat turvallisuustilanteesta.
Herr talman! Nato har utan vidare varit det tema som väckt mest diskussion i samband med denna redogörelse. Svenska riksdagsgruppen ser inte någon orsak till att efter utskottsbehandlingen ändra sin tidigare inställning om relationen till Nato. Satsen om att det finns goda grunder att överväga en framtida finländsk ansökan är varken ett steg framåt eller bakåt. Också vår statsledning har efter redogörelsen ansett att ingen förändring skett. I ljuset av detta kan också jag godkänna skrivningen. Oavsett vilken väg man väljer i framtiden krävs ett omfattande politiskt samförstånd.
Svenska riksdagsgruppen anser att Finlands system med ett territoriellt försvar baserat på allmän värnplikt är rätt modell för Finland också i framtiden. För att upprätthålla ett trovärdigt försvar måste försvarsmaktens materiel vara modernt och funktionsdugligt. I samband med detta har man även frågat sig huruvida det är rätt att knyta en indexjustering till försvarsanslagen. Det är klart att det i dagens ekonomiska läge är svårt att knyta automatiska anslagsökningar till vissa sektorer. Vi vet alla vilka utmaningar vi står inför i budgetbehandlingen i höst. Därför anser jag det vara omöjligt och orealistiskt att nu ta ställning till en ökning på 2 procent av anslagen.
I betänkandet konstaterar utrikesutskottet också att Osloavtalet, som förbjuder klustervapen, är viktigt ur en humanitär synvinkel. Utrikesutskottet stöder en linje enligt vilken man kan granska Finlands linje i förhållande till Osloavtalet igen när undersökningarna om försvarsmaktens prestationsförmåga samt om utvecklandet av klustervapen, anskaffningen av desamma och olika kostnadsalternativ utretts. Svenska riksdagsgruppen har en delad åsikt när det gäller Finlands användande av klustervapen. Själv anser jag att klustervapen är ett anfallsvapen, inte ett försvarsvapen, och att Finland snarast borde ansluta sig till Osloavtalet. Ålands särställning berörs i utrikesutskottets betänkande.
Maailmassa on hyvin harvoja demilitarisoituja ja neutralisoituja alueita. Ahvenanmaan sopimus ei sido vain sopimuksen tehneitä maita, vaan tapaoikeuden kautta sillä on sitova vaikutus myös valtioihin, jotka eivät ole allekirjoittaneet sopimusta. Suomen ei tule puolustaa Ahvenanmaan aluetta vaan Ahvenanmaan neutralisoitua asemaa. Tämä on Suomen puolustuksen vahvuus, jota kaikki eivät aina ymmärrä. Demilitarisointi ja neutralisointi ovat voimassa riippumatta siitä, minkä tyyppiseen puolustusyhteistyöhön Suomi liittyy.
Trots att regimen består är det viktigt att Finland hela tiden ser till att det finns klara planer för vad som händer om exempelvis gränsbevakningen, som i normala fall är en civil organisation i Finland, kommer under militärt kommando och inte längre kan operera på Åland.
