Ärade talman,
Det är knappast någon överraskning att Svenska riksdagsgruppen varmt stöder en intensifiering av det nordiska säkerhets- och försvarssamarbetet. Vi är ju traditionellt tillskyndare av nordiskt samarbete i allmänhet, inom den naturliga värdegemenskap Norden utgör. Nordiskt samarbete är också stadigt förankrat i den allmänna opinionen i vårt land.
Ärade talman,
Men det handlar inte bara om försvarssamarbete som sådant, utan också i det nordiska samarbetet måste säkerhetspolitiken betraktas som den breda helhet den enligt Svenska riksdagsgruppen utgör. Vi har sedan 2011 en nordisk solidaritetsförklaring som tillämpas på natur- och andra katastrofer, cyberhot och terrorangrepp. Gränsen mellan sådana hot och eventuella direkt militära hotbilder är i dagens värld diffus.
Finlands deltagande i övningen för att övervaka Islands luftrum i några veckor nästa år är en odramatisk och logisk uppföljning, som både försvars- och utrikesutskottet förordar. Gemensamma materielanskaffningar förblir däremot en utmaning, eftersom nationella industriintressen och tre nordiska länders Natomedlemskap uppställer sina begränsningar.
Ärade talman,Det nordiska säkerhets- och försvarssamarbetet ska enligt Svenska riksdagsgruppen uttryckligen ses som ett komplement till samarbetet inom EU och med Nato, inte som ett alternativ till dessa men heller inte som någon automatisk inkörsport till ett Natomedlemskap för Sverige och Finland. Men vi kan inte blunda för realiteten att tre av fem nordiska länder är medlemmar i Nato, och de två övriga har sina partnerskapsavtal med försvarsalliansen.
Det är alltså naturligt att det nordiska samarbetet stärker dessa kontakter och nätverk, som också har en stark transatlantisk dimension.
Det nordiska säkerhets- och försvarssamarbete som håller på att byggas upp inom ramen för Nordefco behöver också en permanent politisk överbyggnad och struktur, med en parlamentarisk förankring. Svenska riksdagsgruppen vill aktivt bidra till att en sådan inrättas.