Ärade talman,
Europeiska unionen är inte färdig. Det är viktigt att Finland framstår som en central aktör för att utveckla unionen i en sådan riktning som motsvarar vår övertygelse och som vi tror att är bäst för Europa.
En liten medlemsstat kan lika väl som en stor analysera nuläget och lägga fram riktlinjer för framtiden. Den möjligheten har stora utskottet tagit, vilket resulterat i det betänkande vi nu behandlar.
Den som kritiserar betänkandet för slätstrukenhet har kanske orsak att fördjupa sig i det på nytt. Stora utskottet efterlyser konkreta förbättringar i EU:s beslutsprocesser. Vi anser att det behövs en mer demokratisk, öppen och förutsägbar beredning.
En förbättrad beredningskultur krävs för att vi ska nå målet att stärka de nationella parlamentens ställning. Det är väsentligt att de nationella parlamentens inflytande i beslutsprocessen tryggas. Bara den vägen kan det i medlemsstaterna uppstå en äkta delaktighet att genomföra besluten. EU-besluten behöver större legitimitet och trovärdighet.
Som känt har det varit problem med detta. Många nationella beslutsfattare, för att inte tala om medborgarna upplever att avståndet till Bryssel som olovligt långt.
Svenska riksdagsgruppen noterar med tillfredsställelse att Stora utskottet söker aktiva nya grepp att diskutera EU-frågor med medborgarna, genom öppna hearingar och chattar på nätet. Det är bra att vi på hemmaplan, även här i riksdagen, funderar på hur man kan få en större öppenhet i beslutsgången.
Ett bra initiativ på den vägen är att utskottet kommer att ordna en hearing när Finland ska utse kommissionärskandidat. I jämställdhetens namn borde Finland kunna erbjuda både en kvinna och en man för posten. I dagens läge är bara nio av 28 kommissionärer kvinnor. En ny chans att ändra på den fördelningen kommer när den nya mandatperioden startar efter EU-parlamentsvalet i vår.
Ärade talman,
De senaste årens ekonomiska kriser har satt valuta- och penningunionen EMU på hårda prov. Det är ändå skäl att påpeka att de avtal som reglerar eurozonen är trovärdiga bara om man håller de överenskomna avtalen. Att man inte alltid gjort det förklarar att problemen har blivit så svåra.
Krisen har inneburit en polarisering av EU. En del experter säger att vi håller på att dela upp EU i nord och syd, andra talar om euroländer och de som står utanför euro-området. Mycket har ändå gjorts för att återskapa förtroendet för EU:s ekonomi och särskilt för att förhindra att krisen sprider sig. Arbetet har haft en effekt, övervakningen har skärpts och öppenheten har ökat.
Stora utskottet vill lyfta fram den nordiska modellen och det nordiska samarbetets betydelse inom EU, trots våra olika utgångspunkter gällande EMU och bankunionen. I EU kan Norden vara en brobyggare till Ryssland, och en pådrivare i Östersjösamarbetet och den nordliga dimensionen. I framtiden kan även Nordens kunnande om miljö- och säkerhet i vinterförhållanden värdesättas i den arktiska politiken, som också EU visat ett allt större intresse för.
Men EU är inte bara en ekonomisk union, utan en union med gemensamma värden. Det är ett Europa där mänskliga rättigheter och minoriteter respekteras och där främlingsfientlighet motarbetas. Det är skäl för EU att bli ännu tydligare med dessa värderingar i ett läge då intoleransen fått fotfäste även inom politiken.
Ärade talman,
Utskottet betonar EMU:s sociala dimension. Särskilt i de medlemsstater som har drabbats hårdast av krisen finns det skäl att göra en täckande utredning om hur de ekonomiskt hårda sparkurerna har inverkat på mänskliga och sociala förhållandena. För Europa är det en ödesfråga att skapa bättre möjligheter för unga att komma in i arbetslivet.
Politik och ekonomi handlar framförallt om att skapa och bibehålla förtroende. Mer än ytliga klagovisor behöver vårt samhälle en djup, bred och livlig EU-debatt. Det har regeringen genom sin redogörelse och stora utskottet med sitt betänkande bidragit med.
