Värderade talman,
Varför är Finlands ekonomi i svårigheter?
Det är många som ställer den frågan. Viktigt är att vi går tillräckligt på djupet när vi försöker svara. Oppositionen pekar på att arbetslösheten enligt de senaste mätningarna har stigit till 9,5 procent. Det är 0,5 procentenheter mer än i mars 2013. Oppositionens påstående om att regeringen genom sina egna åtgärder har förvärrat arbetslöshetsproblemet är ändå struntprat. Interpellanterna hävdar att Finland är i en ond spiral till följd av en visionslös nedskärnings- och skattehöjningspolitik.
Vår grupp har en något annorlunda analys. Rambesluten från i mars var nödvändiga för att balansera underskottet i ekonomin, som ända sedan den globala finanskrisen bröt ut 2008 haft en oroväckande växande trend.
Nu behövdes finanspolitiskt bestämda tag. En sund ekonomi ger bättre förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. De besluten ska vi akta oss för att luckra upp.
Värderade talman,
Orsaken till Finlands ekonomiska svårigheter ligger dessvärre djupare än vad oppositionen låter påskina. Den största enskilda förklaringen är exporten. Exporten är fortfarande cirka en femtedel mindre än toppnoteringen våren 2008.
Vi har förr varit vana vid att efter en nedgång blir konjunkturen bättre och exporten återhämtar sig. Av flera olika orsaker ser dock världen ur finländsk horisont annorlunda ut. Nedgången för vår mobiltelefonindustri är en väsentlig faktor som bidragit till detta. Den andra förklaringen är att kostnadsnivån för arbetskraft som hos oss stigit snabbare än i våra konkurrensländer. Det tredje är vår ofördelaktiga åldersstruktur.
Trots detta har Finland tack vare en trovärdig ekonomisk politik lyckats hålla sig som ett euroland med högsta kreditbetyg.
Beslutet att markant sänka samfundsskatten och den mycket återhållsamma löneuppgörelsen är centrala faktorer som förbättrar vår konkurrenskraft. Det viktigaste för att uppnå en bättre sysselsättning är våra företags verksamhetsförutsättningar. För att vi ska få flera arbetsplatser och därmed färre arbetslösa behöver vi någon som skapar arbetsplatserna – alltså lönsamma företag av alla storlekar.
Här behövs de av ordförande Antti Rinne efterlysta trepartsöverenskommelserna. Det behövs bättre dynamik i arbetslivet. Och här får han säkert en viktig roll att spela.
Värderade talman,
Svenska riksdagsgruppen accepterar inte att arbetslösheten stiger i vårt land.
Vi behöver satsningarna på innovativa investeringar som finns i det omfattande tillväxtpaket som regeringen godkände i samband med budgetramarna i mars.
Statsrådet har nyligen slagit fast att cleantech och bioekonomi är spetskompentensområden för Finlands industriella tillväxt. Genom en fördubbling av omsättningen inom cleantech till år 2020 skapas minst 40 000 nya jobb. Regeringens har lagt upp ett program med målet att omsättningen inom bioekonomin växer till 100 miljarder år 2025, vilket betyder inte mindre än 100 000 nya arbetsplatser.
De redan flera gånger nämnda investeringsnyheterna inom skogsindustrin - Metsä Group och Stora-Enso - signalerar att vi är på rätt väg.
Men vi ska akta oss för att enbart se till spetskompentensen. Ungdomsarbetslösheten kräver konkreta jordnära lösningar. Sysselsättningsverkstäder, fungerande utbildningslösningar inom ramen för ungdomsgarantin behövs, samtidigt som det uppsökande ungdomsarbetet har stärkts.
Samhället tar en enorm risk genom att låta ungdomar gå arbetslösa. Vi bör ändå se till att det nya systemet med ungdomsgarantin fungerar med villkor som är fördelaktiga både för den unga som anställs, men även för arbetsgivaren som anställer.
Vi ska realistiskt bedöma vilka yrken det lönar sig att utbilda sig till. Vi borde inte utbilda ungdomar till tradenomer eller medianomer om arbetsmarknadens behov är rörmokare och plåtslagare.
Värderade talman,
Vi har en stor regional arbetslöshet i Finland, vilket också konstateras i interpellationen. Samtidigt finns det arbetskraftsbrist i andra delar av landet och även till Åland flyttar folk för att det finns arbete där. Vi har i dag 92 olika nationaliteter på Åland, och de klarar sig alla i ett svenskt samhälle. Samma sak i Österbotten, dit har många flyttat från Bosnien, Vietnam och andra länder för att där finns arbete.
I nordismens anda flyttar även många arbetslösa ungdomar till ett annat nordiskt land, framförallt till Norge, men inte många finländare. Språkkunskaper är i många fall en förutsättning för att få ett jobb. Den här regeringen vill ge alla finländare möjlighet att lära sig finska, svenska och andra språk. Jag hoppas att alla de som nu interpellerat i morgon ställer sig bakom den obligatoriska svenskan som ökar arbetskraftens mobilitet.
