Svar på skriftligt spörsmål om förenklade regler kring heminkvartering

27.03.2020 kl. 11:07
Skriftlig fråga av riksdagsledamot Sandra Bergqvist:
Vilka regler ämnar den minister som saken gäller lindra för att underlätta småskalig inkvartering samt för att förbättra sysselsättning och hållbar turism?

 
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:


Kortvarig inkvarteringsverksamhet hemma hos en person regleras för närvarande inte separat och verksamheten kräver inget bygglov för ändring av användningsändamål. Å andra sidan är det möjligt att skyldigheterna som gäller för inkvarteringsverksamhet som utövas av företagare inom den traditionella inkvarteringsbranschen kan utvidgas så att samma skyldigheter kommer att om-fatta heminkvartering eller inkvartering av typen Airbnb som utövas av privata personer eller näringsidkare. Den av arbets- och näringsministeriet tillsatta arbetsgruppen som utredde olika alternativ till lösningar inom delningsekonomi har kartlagt förutsättningarna för att utöva kortvarig inkvarteringsverksamhet och tillämpningen av olika lagstiftningar på verksamheten (Olika alternativ till lösningar på utmaningar inom delningsekonomin: Arbetsgruppens slutrapport. Arbets- och näringsministeriets publikationer 31/2019). Skyldigheterna som iakttas i verksamheten är i direkt anknytning till lagstiftning som gäller bland annat planläggning, byggande, räddnings-väsendet, tjänsternas säkerhet, konsumentskydd och plikter att göra anmälan till myndigheter. Tillämpningen av lagstiftning på inkvarteringsverksamhet av typen Airbnb bestäms alltid separat av tillämpningsområdet för varje bestämmelse. Olika myndigheter utövar tillsyn på efterlevnaden av lagstiftningen inom sin behörighet.
Arbetsgruppen för delningsekonomi kartlade flera alternativa lösningar till frågor kring kortvarig inkvarteringsverksamhet. Som några alternativ granskade arbetsgruppen möjligheterna att ändra lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (308/2006), lagen om hyra av bostadslägen-het (481/1995), lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) och möjligheten att stifta en helt ny lag. Effektiviseringen av tillsynen över inkvarteringsverksamhet har granskats som ett annat alterna-tiv. Dessa alternativ svarar på lite olika problem och arbetsgruppen gav inte en enda klar lösning till frågor i anknytning till kortvarig inkvarteringsverksamhet. En del av problemen som obser-verades i rapporten i anknytning till kortvarig inkvarteringsverksamhet är dock av en typ som inte kan lösas med lagstiftning.


Enligt 125 § 5 mom. i markanvändnings- och bygglagen krävs bygglov för en väsentlig ändring av ändamålet med byggnaden eller en del av den. När tillståndsplikten prövas skall det beaktas vilken inverkan ändringen av det avsedda ändamålet har på genomförandet av planen och annan markanvändning samt på de egenskaper som krävs av byggnaden. När det gäller tillämpningen av lagen finns det ibland rum för tolkningar avseende ändringar av det avsedda ändamålet. Inverkningar på genomförandet av planen och annan markanvändning nämns som en avgörande faktor för prövningen av tillståndsplikten, vilket innebär att byggnadstekniskt arbete inte nödvän-digtvis behövs då lokalernas användningsändamål ändras. Exempel på detta är olika former av specialboende som blir vanligare samt inkvarteringsverksamhet. Säsongsbunden inkvarterings-verksamhet i anknytning till jordbruksverksamhet har ofta ansetts möjlig utan bygglov som endast krävs på grund av användningsändamål.


Enligt 2 § i miljöministeriets förordning om bostadsutrymmen, inkvarteringslokaler och arbetsut-rymmen (1008/2017) avses med inkvarteringslokal en möblerad lokal som i första hand är avsedd att yrkesmässigt tillhandahållas kunder som behöver tillfällig inkvartering. I 5 § i miljöministeri-ets förordning om byggnaders brandsäkerhet (848/2017) avses med inkvarteringsutrymmen ut-rymmen, såsom hotell, semesterhem och internat, som i allmänhet är i användning dygnet runt och i vilka det inte finns personer som är under vård eller internerade. I lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet föreskrivs om skyldigheter som gäller reseanmälan och om att lämna anmälningarna till myndigheterna. I lagen avses med inkvarteringsverksamhet yrkesmässigt tillhandahållande av möblerade rum eller andra inkvarteringslokaler för kunder som behöver tillfällig inkvartering. Enligt förarbetena (RP 138/2004 rd) ska lagen utöver att tillämpas på traditionell hotellverksamhet även tillämpas på t.ex. uthyrning av fritidsbostäder och gårdsbruksturism i för-tjänstsyfte. Lagen gäller dock inte verksamhet som är av engångsnatur eller upprepas bara mycket sällan.
Det gemensamma i definitionerna är verksamhetens yrkesmässighet. Yrkesmässighet karakteriseras av ett förtjänstssyfte. Det har ingen betydelse om verksamheten är ekonomiskt lönsam, så länge detta är verksamhetens mål. En annan avgörande faktor är om verksamheten är tillfällig.


Största delen av bestämmelserna i miljöministeriets förordning om bostadsutrymmen, inkvarteringslokaler och arbetsutrymmen (1008/2017) omfattar även inkvarteringslokaler. Bland dessa bestämmelser finns bland annat bestämmelser som hänför sig till rumsareans minimistorlek, rumshöjden, fönstrets ljusöppning och till att fönstret ska kunna öppnas. Om en lokal med bostadslov används till inkvarteringsverksamhet, uppfylls de ovan nämnda kraven i förordningen (1008/2017) i allmänhet.

Situationen är annorlunda om man granskar bestämmelserna i fråga om brandsäkerhet. På inkvarteringslokaler med brandklass P2 och P3 tillämpas begräsningar av antalet platser, det finns bestämmelser om förbindelsevägens längd och om att en utgång är tillräcklig endast i en inkvarteringsbyggnad vars rum har tillträde direkt utifrån. Kraven för byggnader och lokaler avsedda för inkvartering avviker från kraven för lokaler som är avsedda för boende. Det är frågan om en väsentlig ändring av användningsändamålet om bostadsutrymmen börjar an-vändas för inkvartering. Gränsen för väsentlighet överskrids ofta också redan på grund av markanvändningsrelaterade skäl. Om en liten del av bostäderna i ett normalstort flervåningsbostadshus används till kortvarig inkvarteringsverksamhet kan det hända att det inte finns några planläggningsrelaterade verkningar. Enligt motiveringspromemorian (20 december 2017) i anknytning till förordningen (1008/2017) jämställs en bostadslägenhet med en inkvarteringslokal om den upprepade gånger tillhandahålls till kunder med korta, under sex månader långa hyreskon-trakt.


Byggnadstillsynsmyndigheterna har ingripit i varierande grad i situationer där ett avsevärt antal lägenheter i ett flervåningsbostadshus har börjat användas till inkvarteringsliknande verksamhet. Ägare till bostadsaktier har hyrt ut lägenheter till företag som fortgående förmedlar kortvarig inkvartering till affärsresenärer. Byggnadstillsynsmyndigheterna har inte egentligen möjligheter att i praktiken på eget initiativ utreda om en enskild bostad i ett flervåningshus fortgående används för kortvarig inkvartering. Tillsynen inleds i regel först när grannarna vänder sig till myndigheten och kräver åtgärder. Även då är man tvungen att först skaffa avgörande bevis för verksamhetens yrkesmässighet och omfattning. Utan husbolagets medverkan kan det vara svårt att göra en till-förlitlig utredning. I en del husbolag begränsas kortvarig uthyrning även med bestämmelser i bolagsordningen.
Den nuvarande regleringen i lagstiftningen har inte helt kunnat beakta alla följdföreteelser i samband med kortvarig inkvarteringsverksamhet. Myndigheter som tillämpar lagstiftningen är tvungna att tolka divergerande synpunkter och bestämmelser som verkar motstridiga. Om inte lagstiftningen ses över till någon del kommer situationen att förbli oklar.


En totalreform av markanvändnings- och bygglagen pågår. Enligt regeringsprogrammet ska reformen av markanvändnings- och bygglagen slutföras genom parlamentarisk beredning. Till de huvudsakliga målen med reformen hör ett klimatneutralt samhälle, stärkande av naturens mångfald, bättre kvalitet på byggandet och främjande av digitaliseringen.
I samband med reformen av markanvändnings- och bygglagen ser man även över behoven av regleringen för kortvarig inkvarteringsverksamhet och till exempel byggnadsordningens roll i planeringssystemet för områdesanvändning och styrningen av byggandet. Det kan finnas orsak att skärpa regleringen snarare än att luckra upp den när det gäller kortvarig inkvarteringsverksamhet, särskilt avseende verksamhet som är yrkesmässig eller omfattande. Det är utmanande att i lagstiftningen dra tillräckligt klara gränser för hurdan verksamhet som ska räknas som småskalig.


Arbets- och näringsministeriet svarar för samordningen av Finlands turistpolitik. Säkerställande av tillgänglighet till arbetskraft inom turistbranschen samt främjande av hållbar turism är centrala teman som beaktats i Finlands uppdaterade nationella turismstrategi som publicerades i november 2019. I strategin fastställs mål för utvecklingen av turism fram till 2028 samt stödåtgärder i anknytning till uppnåendet av dessa för 2019–2023. Genom åtgärderna enligt strategin utvecklas turismen som en ansvarsfull och växande bransch inom tjänsteverksamhet som skapar välfärd och sysselsättning året runt i hela Finland.


Turismens potential när det gäller Finlands nationalekonomi har identifierats även i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering. I regeringsprogrammet föreslås att det ska inledas en nationell programhelhet om turism som gör det möjligt att fortsätta den hållbara tillväxten inom turistbranschen och som stöder ökningen av företagandet inom turistbranschen. Regeringen beslöt vid höstens budgetförhandlingar att tilldela ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro för turism, med hjälp av vilket turistföretagens ansträngningar för att nå detta mål bistås.


Helsingfors 23.3.2020
Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen

Christel Liljeström

Gruppanföranden

Finansutskottets betänkande om EU:s egna medel

Gruppanförande hållet av ledanot Eva Biaudet.
11.05.2021 kl. 15:00

Statsrådet redogörelse om utbildningspolitiken

Gruppanförandet hållet av ledamot Mikko Ollikainen
05.05.2021 kl. 14:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.
24.02.2021 kl. 15:00

Interpellation om Finlands deltagande i EU:s återhämtningspaket

Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.
16.02.2021 kl. 14:58

Europeiska unionens egna medel

Remissdebatt 10.2.2021 om systemet för Europeiska unionens egna medel. Gruppanförandet hållet av ledamot Anders Norrback.
10.02.2021 kl. 14:43

Riksmötets öppningsdebatt

Svenska riksdagsgruppens anförande hölls av gruppordförande Anders Adlercreutz.
09.02.2021 kl. 15:00

Budgetens responsdebatt 15.12.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz.
15.12.2020 kl. 12:08