Förhandsröstningen inför kommunalvalet pågår som bäst och det är en vecka kvar till den egentliga valdagen.

31.03.2017 kl. 13:57
Det kan knappast ha undgått någon som läser dagstidningen. I ÖT  är debattsidan fylld med insändare från kommunalvalskandidater. Debattviljan hos kandidaterna är hög och tidningen bereder plats för debatten på ett ovanligt föredömligt sätt. En stor del av insändarna är både läsvärda och initierade. De ger konsumentupplysning åt väljarna genom att kandidaterna berättar om vilka samhällsfrågor de jobbar för och anser vara viktiga.

Diskussionen och viljan att bryta åsikter borde också fortsätta i våra fullmäktigeförsamlingar efter valet, eftersom vi på det sättet hittar de bästa lösningarna i samhällsbyggandet. Ingen politiker eller gruppering sitter ensam med alla de bästa lösningarna. De hittas då man bryter åsikterna mot varandra, samtalar och söker kompromisser. Diskussionen, eller debatten som vi väljer att kalla den, är alltså en förutsättning för goda politiska beslut.

 

Detta gäller också Finlands riksdag. När vårt parlamentariska system fungerar som bäst så diskuteras regeringens lagförslag först noggrant i en remissdebatt, fortsätter med sakkunnighöranden och slutar med att ledamöterna bedömer om lagförslaget kan gå vidare som sådant eller om det kräver förändringar. Kommer man inte överens så röstar man. För att detta ska fungera bra så krävs att regeringspartierna beaktar att också oppositionspartiernas ledamöter kan ha goda förslag och att oppositionen också kan förhålla sig konstruktivt till regeringens lagförslag.

 

Tyvärr så har viljan att lyssna på olika åsikter minskat under den senaste tiden. Flera ledamöter upplever att vi för tillfället har svårare än tidigare att lyssna på varandra och söka efter kompromisser.  Oppositionspolitiker upplever att regeringspartiernas ledamöter snabbare än tidigare slår ner oppositionspolitikers ändrings- eller kompromissförslag. Allra tydligast kom detta fram under behandlingen av lagen om jourverksamhet då Vasa centralsjukhus inte fick bli ett fulljoursjukhus. Inga av Sfp:s argument dög, vare sig de gällde vårdkvalitet, avstånd, kostnadseffektivitet eller språklig service. Endast partipolitiken och majoritetens åsikt avgjorde.

 

Vi har ett förändrat politiskt klimat där viljan att beakta avvikande synsätt är mindre än tidigare. I svenska Österbotten kan vi se till att denna beslutskultur inte sprids till våra kommunfullmäktigeförsamlingar. Den samhällsdebatt som förs i de svenskösterbottniska tidningarna är ett gott tecken. Vi kan fortsätta dialogen också efter valet. På så sätt kan vi försäkra oss om att vi är en av landets framgångsrikaste regioner också inkommande fullmäktigeperiod.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00