Gestrin gjorde spörsmål om unga sjukpensionerade personer

08.11.2012 kl. 10:44

Christina Gestrin lämnade in ett spörsmål om unga sjukpensionerade personers möjligheter att återgå till arbetslivet

Riksdagsledamot Christina Gestrin (SFP) frågar vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att undanröja hindren som försvårar en återgång till arbetslivet för sjukpensionerade unga personer, som skulle vara motiverade till det.

I Finland finns det över 250 000 personer i arbetsduglig ålder som får sjuk- eller invalidpension. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukpension hos unga vuxna, som är under 30 år. Allt fler unga pensioneras på grund av depression.

Sjukpensionering, i synnerhet vid unga år, skadar självkänslan och identiteten samt stärker utanförskapet. Många av dessa ungdomar är villiga att återvända till arbetet åtminstone delvis. Ett arbete stöder återhämtningen vid psykisk ohälsa genom att ge innehåll i vardagen och öka delaktigheten i samhället.

Ansvaret för sjukpensionerades återgång till arbetslivet fördelas på många aktörer, vilket innebär att helhetsansvaret saknas. Återgången till arbetet försvåras av ett fragmenterat rehabiliteringssystem och bristande samarbete mellan olika myndigheter.

Unga som sjukpensionerats på grund av psykisk ohälsa behöver nya banor tillbaka till arbetslivet. Både individen och samhället vinner på att återgången till arbetslivet underlättas för personer som drabbats av psykisk ohälsa.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.

30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.

23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00