– Vi lever i en värld där den teknologiska utvecklingen framskrider i en snabb takt, kanske till och med snabbare än vad man på förhand kunnat förutspå. Särskilt cybersäkerheten får en allt större betydelse i dagens digitaliserade värld. Sociala medier används i allt större utsträckning och myndigheterna erbjuder alltmer elektroniska tjänster och använder sig av databaser. Det ska finnas ändamålsenliga verktyg för de behov som uppstår. Därför är det positivt att den nationella säkerheten enligt redogörelsen har förbättrats till följd av den nya lagen. Precis som planerat, har även myndigheternas möjlighet att få information om hot mot landets säkerhet och försvar effektiverats tack vare de nya befogenheterna, säger Rehn-Kivi.
Lagändringarna väckte tidigare diskussion om individens rättskydd. SFP och Svenska riksdagsgruppen förespråkade aktivt att de grundläggande rättigheterna alltid respekteras och lagarnas grundlagsenlighet försäkras. Dessa principer är grundpelare i vårt demokratiska system, som vi alltid ska respektera.
– Lagstiftning som denna blir egentligen inte någonsin färdig. Det finns ett ständigt korsdrag mellan önskemål om större myndighetsbefogenheter och krav på starkare skydd för individens privatliv. Det är viktigt att hitta balansen. Det är på de kommande regeringarnas ansvar att se till att dessa befogenheter är tillräckliga, att de används på ett ansvarsfullt sätt och att resurserna räcker. Den nuvarande regeringen ska nu stärka resurserna och förutsättningarna att tillgodose de grundläggande rättigheterna inom underrättelseverksamheten bland annat genom att möjliggöra en vikarie åt underrättelsetillsynsombudsmannen, säger Rehn-Kivi
