Genom rambudget förfarandet har riksdagen redan i juni spikat ramarna för de kommande fyra åren. Därmed har riksdagens helhetsansvar för statsfinanserna blivit mera målmedvetet och långsiktigt. Kanske därför har också de tillägg som finansutskottet nu föreslår till statsbudgeten fått en väldigt rimlig nivå på 49 miljoner euro. Det är klart lägre än de senaste årens s.k. riksdagspaket.
Svenska riksdagsgruppen är nöjd över, att man trots ett väldigt hårt politiskt tryck på be-tydande tilläggsfinansiering för trafiken, kunde hitta en balans i paketet mellan de olika sektorerna. Både väg- och järnvägsnätets behov av underhåll kommer inom snar framtid att leda till åtgärder i regeringen. Men det går inte heller att negligera de akuta behov som fortfarande råder inom social- och hälsovården på de områden som inte uppmärksammas tillräckligt av det nationella hälsovårdsprogrammet t.ex, eller inom utbildningssektorn. Därför var det för oss en omöjlig tanke att endast vägunderhållet skulle få extra anslag.
SOCIALPOLITIK OCH KOMMUNERNA
I och med att regeringens budgetförslag innehåller rätt stora resursökningar i statsande-larna fanns det inte nu behov att tillföra social- och hälsovårdssektorn mer pengar i form av ökade statsandelar. Så som social- och hälsovårdsutskottet konstaterar, avsätter bud-getpropositionen resurser för det nationella hälsovårdsprogrammet i enlighet med regeringens principbeslut. Under ramperioden ökar kommunernas statsandelar till social- och hälsovården med 422 miljoner euro och statens finansiering av social- och hälsovårdsser-vicen till över en tredjedel d.v.s. 31,82 %. Bra att minnas är, att av detta är dock merparten endast en kompensation för bortfall i skatteinkomster.
För att hälsovårdsprojektet skall lyckas krävs det att kommunerna nu prioriterar bashäl-sovården, en fungerande vårdkedja och utvecklande av ledarskapet. Statens hälsovårds-projekt är ett gott stöd i förverkligandet av en bättre vård för alla, men resultaten blir magra ifall man inte i kommunerna på allvar söker innovativa lösningar på den offentliga vårdens och omsorgens bristande attraktivitet. Svenska riksdagsgruppen stöder planerna på att möjliggöra att läkarna, som tilläggsarbete eller privat, bättre kunde nyttja utrymmena både i specialsjukvården och på hälsovårdscentralerna. Vi måste våga pröva nya modeller för att förbättra arbetsförhållandena för hela vårdpersonalen.
Vi har redan fått positiva signaler om att antalet anställningar har ökat inom den kommu-nala sektorn. Men man kan också säkert säga att personalökningarna inom t.ex. äldreomsorgen inte på långt när motsvarat de resurser som riktats för ändamålet. Man får hoppas att denna budgets satsningar ger bättre utslag.
Till och med en kursorisk återblick på de gångna årens tilläggssatsningar och resultat inom vården och omsorgen, ger klart besked om att det är dags för regeringen att överväga mer effektiva styrmekanismer för att trygga alla medborgares lika rätt till vård och omsorg. Alldeles särskild vikt bör fästas vid de barns rättigheter som handhas av barnskyddet, en mer jämlik behandling av de handikappade liksom även andra grupper med särskilda behov, såsom mentalvårdspatienter och missbrukare.
BARNPSYK, ADOPTIONER, SAMER
Riksdagen har flera år i rad öronmärkt särskilda anslag för att trygga mentalvårdsservicen för barn. Mycket gott har hänt, men det kanske är en from förhoppning att tro att förändringarna i hälsovårdsstrukturerna kan bli bestående på en så kort tid. För att barnens mentalvårdsservice, på samma sätt som övrig hälsovård skall bli en fungerande bit av hela vårdkedjan, måste dessa resurser därför nu igen och sannolikt över några år framöver öronmärkas, trots att det inte i social och hälsovårdsministeriet är populärt. Det handlar inte om att inkräkta på kommunernas självbestämmanderätt, tvärtom. Det är fråga om att genom specifikt riktade resurser stöda kommunernas möjlighet att ordna lagstadgad ser-vice på det sätt de själv besluter.
Det har inte kunnat undgå någon tidningsläsare att den privata terapivården för barn och unga hotats av nedskärningar. Än en gång upprepade historien sig. Då konkurrensen om resurserna hårdnar är det de psykiskt och politiskt svaga om ser sina rättigheter omskurna.Vi i Svenska riksdagsgruppen är glada över att psykvården för barn och unga fick ökade anslag för att rädda vårdens kontinuitet. Vi hoppas att vi genom att styra medlen direkt till sjukvårdsdistrikten kan bidra till att också långvariga terapitjänster kan inköpas, såsom utskottet efterlyst.
Svenska riksdagsgruppen är också nöjd över att vi fick igenom kravet på ökade anslag för att inrätta en ny tjänst som adoptionsnämndens sekreterare, samt att utskottet ville dubblera finansieringen för samernas social- och hälsovård på de samiska språken. Att små barn och åldringar behöver service på sitt eget språk känns självklart för oss.
Budgeten innehåller i övrigt för första gången ökade stöd för barnfamiljerna sedan 1990-talets nedskärningar. I remissdebatten varnade Svenska riksdagsgruppen dock för att de allra fattigaste barnfamiljerna, såsom ensamförsörjarfamiljerna, inte får någon nytta av barnbidragshöjningarna eftersom det sänker utkomststödet i samma mån. Finansutskottet efterlyser nu en korrigering av detta missförhållande så att också de allra fattigaste barnfamiljernas situation kan förbättras. Detta är en fråga som vi måste ta på största allvar. Inga resurser som senare i livet sätts in för hjälpa utslagna kan ha samma effekt som stöd för småbarnsfamiljer i trångmål i ett tidigt skede.
FÅNGVÅRDEN
Till liberal kriminalpolitik hör satsningar på vård och rehabilitering även i fångvården. Målet bör vara att internerna är både fysiskt och psykiskt bättre rustade för samhällets prövningar då de kommer ut än tidigare. Faktum är att fångarnas allt större behov av hälso- och socialvård kräver utökade resurser. Det är därför klokt av finansutskottet att öka fångvårdens resurser med 2 miljoner.
BILDNINGSMOMENTEN
Vid budgetrian i augusti sköts två beslut på framtiden. Det av Svenska riksdagsgruppen så länge efterlysta sjöfartstödet kunde regeringen komma överens om för ett par veckor sedan. Det andra beslutet gällde studiestödet som man beslöt att återkomma till då utredningarna vid undervisningsministeriet blivit klara. Tyvärr blev utredningen klar för sent för budgetbehandlingen Det är dock bra att måltidsstödet nu höjs med två miljoner euro.
Också studenterna har orsak att glädja sig över att anslagen för universitetsutbildningen och –forskningen ökar med 6 procent. Det är viktigt att högskolornas resurser är tillräckliga för att klara av sitt utbildningsansvar. Utan dessa resurser är det onödigt att piska studenterna till mer effektiva studieprestationer.
Svenska riksdagsgruppen välkomnar även de tillägg som Finansutskottet föreslår att skall sättas in för att stöda yrkesutbildningen.
Vi hade gärna sett att riksdagen hade kunnat omfatta förslaget om att ge ett ökat finansi-ellt stöd till Svenska Finlands Folkting. Jag hoppas att man i respektive parti funderar på sitt partis roll i Folktinget.
TRAFIKEN
Regeringen blir tvungen att se över underbudgeteringen av järnvägsnätets underhåll i samband med den första tilläggsbudgeten nästa år, i och med att tilläggsresurserna nu med 25 miljoner euro riktades till vägunderhållet. Än en gång fick Svenska riksdagsgruppen driva frågan om ökade medel för att trygga VR: s trafikering mellan Karis och Hangö. Vi är nöjda över att dett nu är garanterat i budgetöverenskommelsen.
MILJÖ
Svenska riksdagsgruppen är ytterst orolig beträffande fiskeriets framtid. Bland andra hot såsom miljöskador, växer sälskadorna så att hela näringen hotas. Finland fick tillstånd av EU-kommissionen att betala ut ersättningar åt fiskarna, för sälskador som uppkommit under åren 2000 till 2001, medan Sverige lyckades få rätt att betala ut ersättningar för en längre tid. Tyvärr utbetalades i Finland endast 23 procent. Därför vill vi i Svenska riksdagsgruppen understryka finansutskottets krav om att regeringen omedelbart inleder förhandlingar med kommissionen om att i den första tilläggsbudgeten för 2004 kunna betala ut de resterande ersättningarna för sälskadorna
BUDGETEN OCH SYSSELSÄTTNINGEN I STORT
Sänkningen av inkomstskatterna i kombination med sänkningen av bolagsskatten i regeringens företagsskattepaket, kommer att stimulera ekonomin på ett önskvärt sätt. Företa-garna i Finlands besked om att företagsskattepaketet kommer att ge 13 till 17 000 nya jobb hoppas vi snabbt skall visa sig i reellt minskad arbetslöshet.
Då regeringens främsta kortsiktiga mål bör vara att få upp Finland ur konjunktursvackan, är vårt främsta långsiktiga mål att förbättra sysselsättningen. Utöver de redan nämnda satsningarna kom regeringspartierna överens om att införa en glidande momsskala för småföretagare. Vi tror att den kommer att uppmuntra mikroföretagare att låta sin verk-samhet växa.
En företagsbeskattningsom tillräckligt stimulerar företagandet och investeringar i företag, likasom också samfundsbeskattningens betydelse för kommunerna, har vi anledning att återkomma till ännu många gånger. För oss i Svenska Riksdagsgruppen är det klart att regeringen utgående från nuvarande samfundsskattemodell måste utarbeta justeringarsom bättre beaktar förhållandena i de större städerna. Vi kan inte heller se det kloka i att frånta kommunerna finansieringsmekanisme,r som de själva kan påverka genom att skapa gynn-samma förhållanden för företagsamhet, såsom minister Manninen föreslår.
BISTÅNDET
Alla viktiga problem som i denna debatt lyfts upp, får helt andra prortioner då vi sätter på oss våra globala glasögon. Den säkerhetspolitiska debattens institutionella lösningar är naturligtvis viktiga som mekanismer för att bekämpa hoten mot tryggheten, men de kan aldrig ensamma åstadkomma en stabil och trygg värld för oss att leva i. Ifall vi inte tar i tu med fattigdomsproblematiken och människorättskränkningarna i alla länder, kan varken freds- eller krigsstyrkor rädda oss.
Samtliga partier var eniga under valrörelsen om att Finlands bistånd, i enlighet med ut-redningsman Holkeris förslag, skall stiga till 0,7% före år 2010. Denna budget hjälper oss inte närmare denna nivå. Svenska Riksdagsgruppen föreslog att biståndet i riksdagsbehandlingen skulle höjas från 0,37 till 0,38%. Förslaget fick tyvärr inte gehör i regeringspartierna.
Detta betyder ändå inte att vi, dvs vare sig regering eller riksdag, kommer undan vårt ansvar eller våra löften om klart ökade biståndsbidrag ännu under denna riksdagsperiod.
Eva Biaudet höll gruppanförandet 15.12.2003
