Ärade talman,
EU:s återhämtningsfond är ingen säck med miljarder som julgubben kommer in med. Det är skäl att påminna om att fonden aldrig skulle ha blivit aktuell utan coronaviruspandemin – som exceptionellt påverkat hela välden, ändrat våra beteendemönster och som också skapat extrema problem för den europeiska ekonomin.
Det är därför – precis som finansminister Vanhanen säger – av enorm betydelse hur vi styr användningen av denna EU-finansiering som handlar om betydande anslag utanför ramen för vår statsekonomi. Det är nu som vi definierar målen för investerings- och reformprojekten. Och projektet ska uppfylla de klara kriterier som fastställts för EU-fonden.
Ett centralt kriterium är att 37 procent av finansieringsmedlen ska användas för att försnabba den gröna teknologiska omställningen. Här satsar Finland mera. Vi har tänkt att minst 50 procent går till de klimatpolitiskt hållbara investeringshelheterna.
Det handlar såväl om att byta ut privatpersoners oljepannor som att stärka våra företags position i globala värdekedjor. Alla åtgärder bedöms utgående från hur mycket de minskar på vårt koldioxidavtryck.
Här är det viktigt att inse vikten av att fokusera på sådana projekt som uttryckligen aktiverar även privata investeringar i forskning, undervisning och innovationer, så kallade FoUI-investeringar. Denna dimension kommer på ett föredömligt sätt fram i statsrådets redogörelse. Kompanjonskap mellan privata och offentliga aktörer – men också samarbete över förvaltningsgränser – är centrala förutsättningar för att programmet ska lyckas.
Ju mera vi lyckas genom offentliga satsningar starka nya privata FoUI-investeringar desto större effekt når vi med programmet. Nya gemensamma FoUI-kompanjonskap särskilt för många av våra ledande företag stärker de verksamhetspunkter som finns i Finland, både som en del av den internationella värdekedjan och den interna konkurrensen inom globala företagskoncerner. De offentliga anslagen kan ha en avgörande inverkan på om man koncentrerar de viktigaste FoUI-projekten och därmed arbetsplatserna till exempelvis Kina, USA, Italien eller Finland.
Som exempel på detta kan tas världens miljövänligaste kombinerade passagerar- och fraktfartyg som beställts av Vasa stad och Umeå kommun. Enbart byggnadsskedet sysselsätter i Raumo direkt cirka tusen manarbetsår, tillverkningen av komponenter är till cirka 85 procent inhemsk, men – viktigast av allt – fartyget fungerar som företagens och forskarnas gemensamma laboratorium och utvecklingsplattform. Globalt handlar det om den finländska marin-, energi- och miljöteknologins skyltfönster, som garanterat för sin del har bidragit till att bara i Vasa är på gång nya privata industriella exportinriktade investeringar värda över en miljard euro. Dessa aktörer har naturligtvis partners, underleverantörer och forskningssamarbete runt om i hela Finland.
Ärade talman,
Inom ramen för EU:s återhämtningspaket har vi också en unik möjlighet att höja finländarnas kunskapsnivå. Här behövs långsiktigt tänkande. Det finns skäl att nu se hur vi i Finland förnyar vår infrastruktur när det gäller forskning och innovationer. Inom ramen för återhämtningspaketet kan vi få loss flera hundra miljoner som vi kan styra på forskning, utbildning och innovationsverksamhet.
Programmets grundläggande idé är ju att lindra coronaviruskrisens följder på olika sätt. Vi kan och ska söka finansiering som förbättrar social- och hälsovårdstjänsterna, och även stärker utbudet på mentalvårdstjänster. Det sistnämnda är ett av regerings prioriteringsområden, som SFP länge backat upp.
Det finns krafter inom EU som försöker fälla EU:s långtidsbudget och därmed coronavirusåterhämtningspaketet. Ungern och Polen vill inte godta att finansieringen förutsätter att man följer rättsstatsprincipen.
Dessa tackar gärna ja till återhämtningsmiljarderna, men är inte beredda att stå för europeiska rättsvärderingar. För SFP och Svenska riksdagsgruppen är rättsstatsprincipen helt grundläggande i sammanhanget och det har varit viktigt att Finlands regering försvarat den. EU ska inte vara någon normlös bankautomat.
Arvoisa Puhemies,
Till slut är det på sin plats att citera framtidsutskottets tidigare utlåtande om Green Deal, där vi särskilt ville understryka att ”de globala affärsmöjligheter som anknyter till digitaliseringen och till produktionen, distributionen och lagringen av energi är särskilt kritiska faktorer för den gröna omställningen och för en hållbar, sysselsättningsfrämjande tillväxt. Därför måste Finland målmedvetet sträva efter en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå.”
