Ärade talman,
Det är självklart att coronavirusepidemin har ändrat på utsikterna för de offentliga finanserna. Finlands ekonomi är inte den enda berörda, utan hela globala världsekonomin har drabbats. Osäkerheten har berört oss alla, inte minst då det är oklart hur länge epidemin härjar.
Vi har de senaste månaderna befunnit oss i en situation som ingen kunde se komma. De ekonomiska utsikterna idag skiljer sig avsevärt från höstens förväntningar om en stabil, dock avtagande tillväxt.
Det har varit viktigt att regeringen nu reagerat med en aktiv finanspolitik. Den rekordstora fjärde tilläggsbudgeten kommer till remissdebatt i morgon här i stora salen.
Stöden till företag, bidragen till de permitterade och till kommunerna är alla nödvändiga för att vi ska komma upp på fötter igen. Både på nationellt, men också på europeiskt, plan behöver vi stimulera ekonomin med välriktade och vältajmade åtgärder som också påskyndar den gröna omställningen som pågår i ekonomin.
Planen för den offentliga ekonomin innehåller en analys av de anslag som befrämjar övergången till koldioxidneutralitet. Det är en av de största strategiska helheterna i regeringsprogrammet och enligt JTS-planen befrämjas denna målsättning med cirka två miljarder per år.
Vi måste få flera jobb och vi bör sätta i en högre växel när det gäller att höja sysselsättningsgraden, vilket regeringen klart har signalerat.
Kommunernas ekonomi har redan en längre period varit ansträngd. Dessutom har kommunerna fått ta den största stöten för de utgifter som epidemin förorsakat, speciellt inom social- och hälsovården och bildningssektorn. Snabba insatser görs för att stöda de barn och unga som blivit efter i skolarbetet eller mått dåligt i samband med skolstängningen. Regeringens satsningar på barn och unga görs för att misstagen på 1990-talet inte får upprepas.
I planen riktas därför 252 miljoner euro för utvecklandet av social- och hälsovårdstjänster och förbättrande av äldrevårdsomsorgen. Utöver det är det förstås också skäl att nämna att i fjärde tilläggsbudgeten höjs tillfälligt kommunernas andel av samfundsskatten och dessutom höjs statsandelarna.
Ärade talman,
Samtidigt med stimulansen måste vi börja enas om hur ekonomin ska balanseras på sikt. Ju tidigare vi kan fatta beslut om dessa åtgärder, desto bättre. Vi vet alla att det är något som den nya finansministern direkt får på sitt bord – att bereda de beslut som ska fattas i samband med budgetbehandlingen i höst.
Vihriälä-gruppen talar om ”kipupaketti” – professorerna säger, att även ett sådant paket behövs då ekonomin ska balanseras. Alla partier och parter i samhället bör inse att genom modiga strukturella förändringar och genom att förnya arbetslivet kan vi minska på behovet av det smärtsamma paketet.
De beslut som vi behöver fatta i höst handlar om en vägkarta för de strukturella reformer som ska stärka landets och företagens konkurrenskraft, som gör att fler får jobb och att det skapas nya arbetsplatser.
Väsentligare är att höja på sysselsättningsgraden, inte minst bland äldre. Det är viktigt att människor trivs längre i arbetslivet. I Finland borde vi bättre ta till vara den resurs äldre personer är på arbetsmarknaden. Dessutom ska vi fortsätta att utveckla flexibla modeller som också upp i högre åldrar kombinerar deltidspension och deltidsjobb.
Ärade talman,
Det som sagts många gånger förr har, särskilt nu, stor aktualitet: Om inte de offentliga finanserna stärks, hamnar vi en bestående obalans mellan inkomster och utgifter, ett hållbarhetsgap som förorsakar en obehärskad ekonomisk skuldspiral.
Svenska riksdagsgruppen vill stärka den offentliga ekonomin nu genom satsningar på en – också finansiellt – hållbar social- och hälsovårdsreform, på förebyggande åtgärder, på utbildning och forskning, samt på en övergång till klimatmedvetna ekonomiska lösningar.
