Ärade talman,
underrättelselagarna har en mycket klar uppgift – att skapa stabilitet i samhället och ge myndigheterna förutsättningar att skydda folket och landet. Det största hotet är det som vi inte känner till eller identifierar. Med hjälp av militär- och civilunderrättelse kan vi förbereda oss för det här. För närvarande har vi inte tillräckligt med verktyg till vårt förfogande och med underrättelsereformen tar vi tag i problemet.
Utskotten har nu ett stort arbete framför sig. Vårt ansvar är att ge dem arbetsro. I sinom tid kommer vi att ta ställning till reformens innehåll och behandlingsordning. Här i riksdagen måste vi kunna föra en sansad diskussion om ärendet och överväga vad de föreslagna lagarna kan leda till i praktiken och om det ännu finns behov för ändringar.
Ärade talman,
terrorismen har till följd av de terrorattacker som skett ute i världen blivit en hotbild som är konkret och lätt att uppfatta. Det finns ändå många andra hot i världen som är svåra att upptäcka och som vi inte ens kan föreställa oss. Gammaldags erövring av markområden sker fortfarande men ett åtminstone lika stort hot riktas mot cybersäkerheten. Vi måste godkänna det faktum att spionage och oetiskt inflytande hör till 2010-talet.
Samtidigt måste vi komma ihåg att behovet av skydd inte enbart begränsar sig till samhälleliga strukturer. Grundlagen ger ett starkt skydd för finländarnas privatliv. Vi måste därför mycket noggrant väga relationen mellan effektiv övervakning och skydd för privatlivet. Vi får inte heller glömma att olika människor uppfattar hotbilder på mycket olika sätt. Personer med dubbelt medborgarskap, olika minoriteter och personer som fått asyl tänker säkert på hur dessa lagar kommer att påverka dem. Syftet med lagarna bör vara att öka säkerhetskänslan hos alla i detta land, inte att försvaga den. Det Finland jag känner är ett land där medborgarna litar på myndigheterna och så ska det vara också i framtiden.
Finland är en rättsstat som håller hårt på öppenhet, demokrati och jämlikhet och som med olika medel bekämpar särskiljande behandling. Det är något vi ska vara stolta över. Vi ska förhålla oss allvarligt till terrorism och spionage men lika allvarligt ska vi förhålla oss till de befogenheter vi ger framtida regeringar och myndigheter. Lagarna ska hålla i långa tider. Regeringar kommer och går men lagstiftningen ska vara rättvis och oberoende av politiska förhållanden. Vi riksdagsledamöter måste säkerställa att vars och ens rättigheter är tryggade, även under svåra tider.
Ärade talman,
denna lag kommer inte att lösa alla våra problem. När behandlingen framskrider måste vi komma ihåg att inget är svartvitt. En blind tro på att lagen kan rätta till allt är det säkraste sättet att göra misstag. Därför förutsätter även den bästa underrättelselagen reglering, tillståndsförfarande och övervakning.
Där intar underrättelseombudsmannen en central roll. Ombudsmannen ska vara en myndighet med faktisk möjlighet och nödvändiga resurser att övervaka underrättelseverksamheten och vid behov ingripa. I riksdagen kommer man också att inrätta ett utskott som övervakar underrättelseverksamheten. Detta utskott ska representera en bred parlamentarisk syn. Övervakningen av underrättelseverksamheten har en inverkan på hur stor tillit folket har för denna reform. Därför är det oerhört viktigt att varje parti som har en ledamot i riksdagen också får en plats i detta utskott.
Ärade talman,
syftet med underrättelselagstiftningen är att skydda vårt land och dem som vistas här. Vi måste vara effektiva i kampen mot terrorism och andra hot men samtidigt värna om skyddet för privatlivet. Vi vill skapa en känsla av säkerhet men inte en atmosfär av rädsla. Om vi genomför denna reform med eftertanke och på ett sansat sätt har vi mycket att vinna.
