Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

11.01.2007 kl. 00:00
Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

Det andra tecknet på mera federalism gällde polis- och rättssamarbetet. – Inom dessa kärnområden för en stat drev Finland målmedvetet och helt riktigt mera samarbete. Mera samarbete inom detta område innebär mera federalism; men mera överstatlighet behövs för att tackla dagens gränsöverskridande problem med brottslighet.

 

Statsministerns redovisning visade att våra framgångar inom rätts- och justitiesamarbetet var varierande. Det var inte bara den sk övergångsklausulen, dvs förslaget att övergå från enhälliga beslut till beslut med kvalificerad majoritet,  detsamma gäller också det viktiga dataskyddet inom detta rättsområde.

 

Särskilt upprörande är de senaste dagarnas information om att regeringen inom dataskyddet INTE verkat så som riksdagen förutsatt. Grundlagsutskott har ansett, och stora utskottet har förenat sig om det, att kommissionens ursprungliga förslag inte var tillräckligt tydligt när det gäller skyddet för medborgarnas rättigheter eller villkoren för vidareföring av uppgifter till tredje land. Regeringen har inte självmant informerat riksdagen om att man gått emot vår linje – och det är mycket tveksamt att det förslag man nu jobbar med kan bli acceptabelt. Detta brott mot riksdagens påverkningsmöjligheter är graverande och gäller viktiga medborgerliga rättigheter.

 

I offentligheten har det mycket diskuterats hur avtalet om samarbete mellan den europeiska åklagarmyndigheten och USA kom till – men jämfört med datasekretessen är det avtalet en bagatell.

 

Skall vi komma fram i rätts- och polisiära frågor; är det dags för ett nytänkande. Vi behöver sätta klara kvalitetskriterier för de myndigheter som skall vara med i samarbetet – och som skall ha gemensam tillgång till känsliga uppgifter om medborgare.

 

***

 

Vårt ordförandeskap visade med ett skolexempels tydlighet att det nya grundläggande fördraget behövs. Där enhällighet krävs, där har det varit svårt att nå nya framsteg. Med tanke på fördraget blev vårt ordförandeskap den mellanperiod vi kunde förutse när vi debatterade här i kammaren inför ordförandeskapet.

 

Den kommande våren kommer att vara avgörande för hur vi skall arbeta vidare för att lösa den gordiska knuten och vi väntar med spänning på kansler Merkels europeiska gesällprov. Däremot är de särskilda möten som Luxemburg och Spanien skall ordna för olika grupper av länder mindre lyckliga: olika idésammankomster för dem som godkänt avtalet och för dem som inte gjort det. Fast vi är i rätt grupp, är den indelningen inte fruktbar för fortsättningen.

 

***

 

Ledarna i Europa har klätt sig i säck och aska över medborgarnas bristande tro på EU. Men ser vi till den ekonomiska situationen, har euron varit en stor framgång – ja kanske litet för stor, så att vissa länder inte genomfört nödvändiga strukturella reformer.

 

Också utvidgningen har varit en framgång som givit många nya tillväxtimpulser till Europa. Vår dröm om Östersjön som en dynamisk ekonomisk region har förverkligats. Det är viktigt att utvidgningen inte satts på is.

 

Det gångna året, och särskilt hösten visade att EU har förmåga att enas kring nya prioriteringar: att jobba för hållbar energipolitik och för krafttag mot klimatförändringen. Under Enestams ledarskap lyckades EU öppna klimatdialogen med USA.

 

Låt mig avslutningsvis konstatera att en ministers stora insats under ordförandeskapet kommit i skymundan – nämligen fiskeriminister Korkeaoja – som lyckades lösa långvariga konflikter, men också väl bevaka det finländska strömmingsfiskets intressen. Den insatsen skall vi inte glömma när vi bedömer ordförandeskapet.

 

Tack herr talman - och ett tack till statsministern för hans redovisning.

Astrid Thors höll gruppanförandet 11.1.2007

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15