Nu gäller det att anpassa budgetåtgärderna till det ekonomiska läget och till åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget till en första tilläggsbudget som ett välbehövligt stimulanspaket. Vi anser dock att statsrådet och riksdagen bör ha beredskap att snabbt vidta ytterligare åtgärder under året om läget så kräver.
I sin politikria konstaterade regeringen att kommunalekonomin också försvagas under 2009 som följd av minskade skatteintäkter och ett ökat utgiftstryck till följd bland annat av en ökande arbetslöshet. År 2010 kommer att bli ett svårt år för kommunerna. För att stärka kommunalekonomins bas vill regeringen höja kommunernas andel av samfundsskatten temporärt. Svenska riksdagsgruppen stödde en dylik åtgärd redan i responsdebatten om tilläggsbudgetförslaget. Detta kommer att underlätta ekonomin i vissa kommuner, trots att det inte är en hållbar lösning att bygga kommunalekonomin på i det långa loppet.
På politikrian kom man också överens om att höja gränserna för kommunernas fastighetsskatt och temporärt höja statsbidragen till kommunerna. Kopplingen mellan åtgärderna som avser förstärka kommunalekonomin och måttfulla kostnadsutvecklingar i kommunerna, speciellt gällande löneuppgörelserna, är viktig.
Både den första tilläggsbudgeten och målsättningarna från regeringens politikria beaktar att många kommuner nu tvingas spara, permittera och höja skatterna. Den första tilläggsbudgeten innehåller höjda statsandelar för bland annat reparationer av skolor, daghem och åldringshem medan beslutet från politikrian innebär granskade gränser för fastighetsskatten, en höjd kommunal andel av samfundsskatten och temporära höjningar av statsandelarna. Att kommunerna behöver stöd från statsmakten är klart.
Det är svårt för kommunerna att klara sig i dagens ekonomiska läge. Nu gäller det också för kommunerna att se över sin verksamhet och genomföra strukturella reformer där det behövs, förutsatt att kommunen har möjlighet att göra förändringar. Alla kommuner har också planerade investeringar de kommande åren. Det är nu läge att se över investeringsplanerna och överväga vad man kan tidigarelägga för att lokalt bidra till att stimulera ekonomin. Alla kommuner har inte heller råd att göra det här – men de som har råd måste också på allvar överväga åtgärderna.
De kommande åren kommer att föra med sig en ökad upplåning när de egna pengarna tryter. Men det kan inte bara handla om kortsiktiga lösningar, utan även förändringar på lång sikt – också strukturella förändringar. Trots att vi inte nu vill slå på bromsarna, skära i den offentliga servicen och förklara att välfärdsbygget har nått takhöjd innebär inte att vi inte samtidigt skulle kunna diskutera om hur välfärden kan utvecklas och tryggas i framtiden.
Också investeringarna i forskning och utveckling samt utbildning är måsten för oss under en ekonomisk recession. Genom stimulanssatsningar inom forskning, utveckling och utbildning bidrar vi till en produktutveckling som hjälper företagen att komma igång när ekonomin igen börjar gå bättre samtidigt som vi ser till att det finns tillgång på kompetent personal. Också de ökade anslagen till såväl miljöarbeten som vatten- och avloppsarbeten är bra ur stimulanssynvinkel samtidigt som de stöder våra åtaganden gällande bland annat Östersjön.
Mikaela Nylander höll gruppanförandet 18.3.2009.
