Målet för den grundläggande utbildningen bör vara en rik och mångsidig allmänbildning, som skapar en solid grund för livet och fortsatt utbildning. Det är viktigt att utveckla alla elevers alla begåvningspotentialer, både intellektuella, artistiska, emotionella och fysiska.

Särskilt central är undervisningen i modersmålet och i andra språk, börjande med det andra nationalspråket – finska respektive svenska. Naturvetenskapliga studier är viktiga med tanke på många framtida studie- och yrkesval. Samhällsstudier skapar grunden för elevernas och nationens identitet. Kulturämnen och fysisk fostran främjar likaså identitetsutvecklingen och lägger grunden för både mental och fysisk hälsa.

Det är också viktigt att utveckla ett källkritiskt, självständigt tänkande, förmågan att hantera information, sociala färdigheter och särskilt förmågan att uttrycka sig muntligt, skriftligt och i bildspråk.

Enligt Grundlagen har Finland två nationalspråk. Alla elever i landet har rätt att lära sig bägge språken, alltså utöver modersmålet även det andra nationalspråket.

Svenska riksdagsgruppen finner därför inga skäl att frångå principen om obligatorisk undervisning i det andra nationalspråket, finska respektive svenska. Till allmänbildningens natur hör obligatoriet att studera de ämnen som är centrala. Alltför stor frivillighet och valfrihet fungerar inte då eleverna inte alltid är mogna att se sina egna framtida behov.

Svenska riksdagsgruppen anser att beslutet att göra det andra inhemska språket valbart i studentexamen var ett fatalt misstag, som bör korrigeras. Den grundläggande utbildningens uppgift förblir också att förbereda de elever som fortsätter sina studier i gymnasium för ett studentprov i detta språk.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar timfördelnings-arbetsgruppens förslag att sammanföra läroämnen till helheter. Tvärvetenskaplighet bör dock uppmuntras redan i grundskolan, bland annat genom projektarbeten som involverar flera läroämnen, ur flera helheter.

Gruppen välkomnar också drama och etik som nya element. Fler timmar bör också anslås för gymnastik och fysisk fostran, för att förbättra elevernas kondition och hälsa, och motivation att sköta den i fortsättningen så att de orkar i livet och arbetslivet. Dessa ämnen kan få öka totalantalet skoltimmar, eftersom de är ägnade att öka orkandet och inlärningsförmågan.

Gruppen välkomnar förslaget att i finska skolor tidigarelägga undervisningen i det så kallade B-språket, och skulle för egen del vara redo att förorda en tidigareläggning till årskurs fem. Det motsvarar språkprogrammet i de svenska skolorna. Gruppen vill också utöka antalet sammanlagda veckotimmar i B-språket från det föreslagna.

Kunskaper i landets båda nationalspråk är också den bästa grunden för att lära sig andra språk. Språkkunskaper är ett värdefullt verktyg då näringslivet ska hävda sig i konkurrensen på den internationella marknaden, vilket är en grundförutsättning för välfärden i vårt land.

Gruppen betonar att den allmänna valfriheten mellan olika språk föreslås bli tillräckligt stor för att det inte ska finnas något behov av särskilda regionala experiment.

Svenska riksdagsgruppen vill också stärka undervisningen i Finlands historia då det gäller tiden före 1808-09, så att eleverna får en klar bild av att nationen existerade redan före det och av Finlands historia som en del av Nordens historia.

Svenska riksdagsgruppen anser att timfördelningsarbetsgruppens förslag bildar en god grund för kommande beslut om timfördelningen i regeringen. Utbildning är alltid en lönsam investering, och den måste därför få kosta.
 

Gruppanförandet hölls av ledamot Håkan Nordman 13.10.2010