Utrikes-och säkerhetspolitiska redogörelsen - responsdebatt

09.12.2024 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet

Ärade talman,

Vi lever i en tid en tid av stora utmaningar globalt och den politiska förutsebarheten är osäkrare än på länge. Samtidigt som motsättningen mellan demokratiska och auktoritära länder blivit tongivande internationellt, fastställer redogörelsen att grunden i utrikespolitiken måste stå i det regelbaserade internationella normsystemet och i det multilaterala samarbetet som vilar på folkrätten.

Redogörelsen bygger på våra värderingar; på demokrati, på rättsstatsprincipen, på folkrätten och mänskliga rättigheter, på fred, jämlikhet och på jämställdhet. Dessa värderingar som kanske vi alla tidigare betraktat som en självklarhet för alla liberala demokratier, lever idag under hot och konstant tryck, eftersom de är nyckeln till frihet och människovärdet och är alla tyranners och diktatorers värsta motståndare.

Det råder en stark vilja att uppnå samstämmighet om utrikes- och säkerhetspolitikens linjedragningar, samtidigt som en bredare debatt kring enskilda frågor är viktig för en levande demokrati. Därför är det fint att utrikesutskottet efterlyser ambitiösa satsningar, samarbete och hållbara finansieringsalternativ för att lösa den planetära krisen med klimatförändringar och utarmning av naturen.

 

Ärade Talman

Vår säkerhet är sammanflätad med den globala säkerheten. Finland bör därför även i fortsättningen aktivt bidra till det multilaterala samarbetet. Nato-medlemskapet har stärkt vår försvarsförmåga och tryggar vårt lands säkerhet, samtidigt såsom utskottet lyfter fram vi därutöver även behöver fortsätta med aktiv diplomatiskt arbete, såsom krishantering och fredsmedling. 

Nato-medlemskapet är en central del av vårt försvarssamarbete, medan Europeiska unionen är vår viktigaste politiska och ekonomiska referensram. EU är vårt mest centrala utrikes- och säkerhetspolitiska sammanhang och Finland behöver aktivt bidra till att stärka EU:s utrikespolitiska beslutsförmåga genom fler majoritetsbeslut samt det egna säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Utskottet framhäver att majoritetsbeslutsfattande inte trots allt ska vara obegränsat, utan balanseras upp av grundfördragens krav. Beslutsgången kring EU-stöden till Ukraina har konkret påvisat behovet av ett starkt, handlingskraftigt och konkurrenskraftigt EU. 

 

Nästa år kommer Finland att inleda flera internationella ordförandeskap. Vi blir ordförande för Nordiska ministerrådet. Svenska Riksdagsgruppen vill främja att Helsingforsavtalets förnyelse så snabbt som möjligt skall godkännas. Inom Norden har vi nu unika möjligheter att tillsammans diskutera utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och skapa ett Nordiskt avtryck internationellt. I en värld som präglas av desinformation och hybridpåverkan är den nordiska modellen ett starkt exempel på hur medborgarsamhällen är bättre utrustade att stå emot yttre påverkan. Norden präglas av tilliten, jämlikheten och jämställdheten, starka institutioner och en stark krisberedskap – och allt detta har sin grund i en god utbildning för varje barn.

 

Finland tar nästa år även över ordförandeskapet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Utskottet framhäver att arbetet för mänskliga rättigheter, rättsstat och demokrati, valobservation och fredsmedlingsmekanismer behöver tryggas även då OSSE:s beslutsfattande annars står stilla. Stödet till Ukraina är naturligtvis alldeles centralt. Ifall fredslösningar i Rysslands krig mot Ukraina blir aktuella under denna tid kan även OSSE:s verktyg såsom militära och civila observationsmissioner vara till nytta.

 

Ärade talman,

Det brutala anfallskriget i Ukraina fortsätter varje dag, varje natt. Finland ska tillsammans med EU fortsätta stöda Ukraina både politiskt, humanitärt och militärt. Alla lösningar måste ske på Ukrainas villkor och medverkan. Vi är övertygade om att möjligheterna till en rättvis och hållbar fred stärks av stödet för Ukrainas framtida EU- och Nato-medlemskap.

Trots att Finland är ett litet land så syns vårt stöd och våra insatser i Ukraina. Ukraina kommer att vara vår största mottagare av utvecklingsbidrag. I återuppbyggnadsarbetet behövs även samarbete mellan organisationer för att stöda medborgarsamhällets verksamhet och ställning. Våra insatser har även varit betydelsefulla längre bort, till exempel i Somalien där Finland länge gjort viktigt utvecklingssamarbete. Vi har kunnat vara med och bygga starkare strukturer som stöder bland annat förverkligandet av mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter.

 

I Finland råder det oro att utrikespolitiken och biståndspolitiken går olika vägar. Vi måste mera tydligt säkerställa att dessa politikområden är samordnade för att uppnå bästa möjliga och framför allt effektiva resultat.

 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.
27.10.2021 kl. 14:50

Interpellation om invandringspolitiken och ekonomin 

Gruppanförande 20.10.2021, Anders Norrback
20.10.2021 kl. 15:04

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2022

Gruppanförande 28.9.2021. Talet hållet av ledamot Anders Adlercreutz.
28.09.2021 kl. 13:00