Adlercreutz på Nordiska rådets session i Reykjavik: Norden visar väg i en utmanande tid

igår kl. 19:11

Nordiska rådet samlades till sin årliga session 28-31.10 2024 i Reykjavik på Island. I sessionen deltog 87 parlamentariker från hela Norden, och ministrar från de nordiska ländernas regeringar. Under 2024 fungerar Sverige som ordförandeland för Nordiska ministerrådet, Finland och Åland tar över ordförandeskapet vid årsskiftet. Mötet besöktes i år av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och den belarusiska ledaren i exil, Svjatlana Tsichanouskaja.

– Nu är alla nordiska länder medlemmar i NATO, vilket gör att vi kan diskutera tydligare om utrikes- och säkerhetspolitik. Även om beslut som berör det fattas i andra organ så erbjuder Nordiska rådet en bra plattform för att utbyta tankar om hur vi i Norden uppfattar omvärlden, säger Svenska folkpartiets ordförande Anders Adlercreutz, som under mötet deltog både som nordisk samarbetsminister samt vikarierade utrikesminister Valtonen, som befinner sig på statsbesök i Kina.

– I en värld som präglas av desinformation och hybridpåverkan är den nordiska modellen ett starkt exempel på hur samhällen kan stå emot yttre påverkan, säger Adlercreutz. Norden präglas av förtroende, jämställdhet, starka institutioner och en stark beredskap, som har sin grund i en god utbildning.

– Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region. Vi har möjlighet att förbättra vårt interna samarbete och dessutom visa på hur demokratiska länder kan komma närmare varandra, säger Adlercreutz.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll ett uppskattat anförande under mötet.

– President Zelenskyj tackade för det starka stöd Norden har gett Ukraina, men vädjade om fortsatt hjälp. Ukraina ska givetvis kunna använda de vapen och det materiel vi gett dem utan begränsningar – det var mitt klara budskap, säger Adlercreutz. Arbetet med att få resten av Europa att hjälpa på samma nivå vi gjort i Norden och Baltikum måste fortsätta. 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00