Pressmeddelande

Fyra finländska projekt får totalt hela 260 miljoner euro från EU

17.10.2024 kl. 16:43

EU:s innovationsfond beviljar stöd för sammanlagt 259 miljoner euro till fyra finländska projekt som främjar införandet av ren teknik i Europa. Ett av projekten är FREYR Battery Finland Oy i Vasa.

– Finland har ett brett kunnande inom innovation, teknik och ren energi, konstaterar Europa- och ägarstyrningsminister Joakim Strand. Detta ter sig helt klart då fyra finländska bolag ror hem så här betydande finansiering för projekt som representerar helt olika sektorer inom branschen.

Metsä Group Oy får stöd för hållbara förpackningar av trämassa och inrättar en 3D-fiberfabrik i Raumo. Solvay Oy i Voikkaa för stöd för produktionen av väteperoxid. Nordic Ren-Gas Oy får stöd för avskiljning av koldioxid från den planerade anläggningen för produktion av elbränsle i Kotka. FREYR Battery Finland Oy får stöd för byggande av en fabrik i Vasa som tillverkar katodmaterial som används i LFP-batterier.

– Att FREYR Battery Finland Oy får stöd för tillverkandet av katodmaterial påvisar EU:s starka engagemang på satsningar inom batterivärdekedjan, säger Strand.

– Det här är inte bara en vinst för Vasa, utan för hela EU, avslutar Strand.

EU:s innovationsfond är ett av världens största finansieringsprogram för demonstration av innovativ teknik. Fonden stöder särskilt projekt som avsevärt minskar Europas koldioxidavtryck på ett konkurrenskraftigt sätt. Fondens finansiering baserar sig på inkomsterna från EU:s utsläppshandelssystem (ETS).

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.

30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.

23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00