De nya förslagen berör både yrkes- och gymnasieutbildningen och vill modernisera strukturen för att bättre möta dagens behov.

Inom gymnasieutbildningen ändras lagstiftningen på flera sätt. Ett stort fokus ligger på att stärka stödet för lärande, till vilket det har reserverats 10 miljoner euro. Det samma gäller för yrkesutbildningen och tanken är att alla studerande ska få det stöd de behöver för att kunna lyckas fullfölja sina studier. Det är viktigt att stödet som studerande beviljats i grundskolan får en fortsättning också på andra stadiet. I stödet för lärandet ingår också en helhet om att erbjuda stöd för de elever och studerande som ännu inte behärskar finska eller svenska på en tillräcklig nivå.

Ett betydande inslag i reformen är att möjliggöra gymnasieutbildning och studentexamen på engelska. Huvudlinjen är fortsättningsvis att studentexamen ska skrivas på svenska eller finska men skapar en flexibilitet. Kriterierna för när och hur man kan avlägga en engelskspråkig examen kommer att vara strikta.

En annan förändring är att inkludera konst- och färdighetsämnen som en del av studentexamen. Nu föreslås det att man ska kunna avlägga ett av fem prov i antingen konst, idrott eller musik. Syftet är att ge studerande möjlighet att välja kreativa ämnen som en del av sin utbildning och att skapa flera vägar till examen. Detta sker tidigast våren 2029. Också finansieringsgrunderna för gymnasierna ändras och där ligger tillgängligheten i fokus - även för mera glesa delar i vårt land. Eftersom reformen är kostnadsneutral finns en del vinnare och förlorare bland anordnarna men för de allra flesta sker ingen förändring.

En av de mest uppmärksammade förändringarna inom yrkesutbildningen är ett 8-årigt försök som ska förbättra vägledningen för studerande. Försöket, till vilket 40 av totalt drygt 130 utbildningsanordnare antas, undersöker hur man kan samordna de nationella och regionala målen med de mål som utbildningsanordnarna har.  Syftet är att förbättra både kvaliteten och effektiviteten inom yrkesutbildningen. Viktigt i helheten är att vi har finlandssvenska anordnare med bland de 40.

Finansieringsgrunden för yrkesutbildningen förändras också så att fokus flyttas mera till att studeranden får en examen och att de får jobb eller går till fortsatta studier efter erlagd examen. Detta ska ha en sporrande effekt.

Reformerna innefattar också ett ökat utbud av utbildningslinjer inom yrkesutbildningen på engelska. En lyckad arbetskraftsinvandring förutsätter att man etablerar yrkeskunnigheten i Finland. Därmed behövs möjligheten att avlägga examen på engelska - något som flera utbildningsanordnare redan länge önskat. Detta får ändå inte ske på bekostnad av examen på landets nationalspråk.

De föreslagna reformerna innebär att yrkes- och gymnasieutbildningen kommer att genomgå märkbara, men till många delar efterlängtade förändringar, där flexibilitet och minskad byråkrati är i fokus. Regeringen satsar nu på att modernisera utbildningssystemet för att bättre möta både individens och samhällets behov, bland annat på arbetsmarknaden.