Underskottet i budgeten - det vill säga det som vi måste låna till att hålla landet i gång - går på ungefär 12,1 miljarder euro. 12 100 miljoner. I sammanhanget är det värt att poängtera att det skulle ha varit 4 miljarder euro större utan de tuffa beslut som gjordes under våren. 

Precis som i den privata ekonomin så bör man balansera inkomster och utgifter. Finland har haft underskott sedan 2009, nästa år är 16e året i rad. Trenden måste svängas - lånen ska betalas, precis som i den privata ekonomin. Vi behöver också tillväxtåtgärder och i budgeten finns element av det.

Förutom att det finns tilläggssatsningar på vård och omsorg på ungefär 2,2 miljarder euro, satsningar på försvar och säkerhet så finns det betydande satsningar den grundläggande utbildningen. Det är viktigt att varje barn som växer upp i vårt land får en bra grund att stå på för att kunna ta sig an framtida utmaningar. Från och med nästa höst kommer man att införa tre årsveckotimmar till i modersmål, litteratur och matematik till de lägre årskurserna. Allt för att öka baskunskaperna. Vi satsar också en dryg miljon på läskunnigheten och på projektet En läsgåva till barnet.

Som en del av budgeten finns den efterlängtade reformenen kring stödet för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Det är regeringens största enskilda satsning på skolan - nästan 100 miljoner euro per år. Det handlar om att varje elev ska få det stöd hen behöver med låg tröskel och i rätt tid- och jag vet att det här tas emot med stor tacksamhet i våra skolor.

Som tidigare kommundirektör vet jag också att det finns skepticism bland en del kommuner kring reformen, framför allt då det gäller personalstyrkan. Nu ligger fokus på barn och ungas jämlika utveckling. I och med denna reform ska lärarens tid gå mera till undervisning – mindre till byråkrati. Läropliktstiden förblir avgiftsfri, vilket är en bra grej.

Även om alla sektorer behöver bidra till att balansera ekonomin är det också vår uppgift att skapa framtidstro. SFP har exempelvis jobbat hårt för att idrotts- och ungdomsverksamheten inte ska drabbas oskäligt mycket. Finansministeriet hade ett förslag på betydligt större nedskärningar i både ungdoms- och idrottsfältet men en del av dem lyckades vi avvärja.

Avslutningsvis några ord om vägar. I budgeten ingår också rekordstora satsningar på Riksåttan bland annat i Syd-Österbotten, förbindelsevägen i Vasa och i Karleby centrum. Dessutom kommer många vägar att asfalteras, även det lägre vägnätet, nästa sommar. Dessa satsningar är mycket viktiga med tanke på såväl näringslivets konkurrenskraft som människors vardag. 

Vi behöver inte aktivister som gör övertramp på riksdagen som institution genom att måla riksdagen röd. Det finns en uppenbar risk att det har totalt motsatt effekt än demonstranternas syfte. I stället behöver vi, i likhet med budgeten, konkreta satsningar som skapar den tillväxt som Finland behöver.