Mindre byråkrati till skolorna

29.09.2024 kl. 05:38
Förutom den förkastliga och respektlösa skadegörelsen mot demokratins allra starkaste institution riksdagen har den gångna veckan mestadels handlat om den omtalade gula boken – det vill säga statsbudgeten 2025. Förutom de drygt 900 sidorna fyllda av siffror och text, 1,8 kg tung, visar budgeten en slutsumma på 87,9 miljarder euro.

Underskottet i budgeten - det vill säga det som vi måste låna till att hålla landet i gång - går på ungefär 12,1 miljarder euro. 12 100 miljoner. I sammanhanget är det värt att poängtera att det skulle ha varit 4 miljarder euro större utan de tuffa beslut som gjordes under våren. 

Precis som i den privata ekonomin så bör man balansera inkomster och utgifter. Finland har haft underskott sedan 2009, nästa år är 16e året i rad. Trenden måste svängas - lånen ska betalas, precis som i den privata ekonomin. Vi behöver också tillväxtåtgärder och i budgeten finns element av det.

Förutom att det finns tilläggssatsningar på vård och omsorg på ungefär 2,2 miljarder euro, satsningar på försvar och säkerhet så finns det betydande satsningar den grundläggande utbildningen. Det är viktigt att varje barn som växer upp i vårt land får en bra grund att stå på för att kunna ta sig an framtida utmaningar. Från och med nästa höst kommer man att införa tre årsveckotimmar till i modersmål, litteratur och matematik till de lägre årskurserna. Allt för att öka baskunskaperna. Vi satsar också en dryg miljon på läskunnigheten och på projektet En läsgåva till barnet.

Som en del av budgeten finns den efterlängtade reformenen kring stödet för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Det är regeringens största enskilda satsning på skolan - nästan 100 miljoner euro per år. Det handlar om att varje elev ska få det stöd hen behöver med låg tröskel och i rätt tid- och jag vet att det här tas emot med stor tacksamhet i våra skolor.

Som tidigare kommundirektör vet jag också att det finns skepticism bland en del kommuner kring reformen, framför allt då det gäller personalstyrkan. Nu ligger fokus på barn och ungas jämlika utveckling. I och med denna reform ska lärarens tid gå mera till undervisning – mindre till byråkrati. Läropliktstiden förblir avgiftsfri, vilket är en bra grej.

Även om alla sektorer behöver bidra till att balansera ekonomin är det också vår uppgift att skapa framtidstro. SFP har exempelvis jobbat hårt för att idrotts- och ungdomsverksamheten inte ska drabbas oskäligt mycket. Finansministeriet hade ett förslag på betydligt större nedskärningar i både ungdoms- och idrottsfältet men en del av dem lyckades vi avvärja.

Avslutningsvis några ord om vägar. I budgeten ingår också rekordstora satsningar på Riksåttan bland annat i Syd-Österbotten, förbindelsevägen i Vasa och i Karleby centrum. Dessutom kommer många vägar att asfalteras, även det lägre vägnätet, nästa sommar. Dessa satsningar är mycket viktiga med tanke på såväl näringslivets konkurrenskraft som människors vardag. 

Vi behöver inte aktivister som gör övertramp på riksdagen som institution genom att måla riksdagen röd. Det finns en uppenbar risk att det har totalt motsatt effekt än demonstranternas syfte. I stället behöver vi, i likhet med budgeten, konkreta satsningar som skapar den tillväxt som Finland behöver.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00