Ärade talman
Den positiva nyheten igår var att ekonomin har börjat återhämta sig från recessionen och tillväxten tilltar nästa år. Det här är oerhört viktigt. Även om den ekonomiska anpassningen är nödvändig för att minska skuldsättningen, måste vi inse att Finland inte lyfts enbart genom nedskärningar eller skattehöjningar.
Vi behöver framför allt tillväxt och framtidstro. Det är endast så vi kan trygga välfärden och servicen på sikt. Vi behöver fler människor i arbetet, mera framgångsrika företag och nya investeringar.
Samtidigt vet vi att Finland inte har haft en ordentligt tillväxt på över 15 år. Vi behöver politik som skapar förutsättningar för export, tryggar konkurrenskraften, ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden och sporrar till investeringar. Därför gör regeringen omfattande satsningar på utbildning, forskning, innovationer och infrastruktur, förnyar arbetsmarknaden och försnabbar tillståndsprocesserna.
Detta stöder starkt industrins gröna omställning, där det största potentialet för tillväxt just nu finns. Enligt EK handlar det om över 270 miljarder euro. Det är också ett av de effektivaste sätten att stävja klimatförändringen. Mindre utsläpp, istället mera skatteintäkter. Men det räcker inte med potential. Vi måste håva in dessa investeringar till Finland. För att påskynda investeringarna bereder regeringen en tidsbunden skattegottgörelse för stora industriella investeringar gällande till exempel batteri- och vätgasprojekt och fossilfri stålindustri.
Ärade talman
En kvalitativ grundskola är bästa sättet att skapa jämlika förutsättningar för våra barn. Trots det utmanande ekonomiska läget, har regeringen valt att göra betydande satsningar på den grundläggande utbildningen. För att alla barn ska ha bättre möjligheter att lära sig läsa, räkna och skriva kommer lågstadie-elever från och med nästa höst att ha tre veckotimmar till i modersmål, litteratur och matematik. Vi satsar cirka 100 miljoner euro på att reformera stödet för lärandet i för- och grundskolan. Det handlar om att varje elev ska få det stöd hen behöver. Samtidigt minskar vi på lärarnas administrativa börda så det kan fokusera på att undervisa. För att motverka segregationen i skolan gör vi finansieringen för jämlikhetsfrämjande arbete i skolor permanent, årligen cirka 50 miljoner euro. Oerhört viktigt är också att regeringen nu inför en terapigaranti för unga.
Ärade talman,
Det är dags för en ny, intensivare, fas gällande forskning, utveckling och innovationer. Regeringen har förbundit sig att öka statens finansiering på forskning och utveckling till 1,2 procent av BNP. Nu ökar vi finansieringen för FoU så att vi nästa år satsar hela 2,9 miljarder euro. Vi behöver satsningar på ekosystem med starkt kunnande, där högskolor, forskningsinstitut och näringslivet gör nära samarbete för att skapa framtida lösningar inom till exempel energiteknologi.
FoU-satsningarna är avgörande med tanke på främjande av produktiviteten. Och en högre produktivitet är i sin tur en förutsättning för snabbare tillväxt. Tyvärr har produktiviteten i Finland inte just ökat på 15 år och här ligger vi efter Sverige, Euroområdet och USA. Därför är regeringens viktigaste arbetsmarknadsreform, bättre möjligheter till lokala avtal i alla typers företag ytterst välkommet just nu. Främjande av lokala avtal är ett av de bästa sätten att öka produktiviteten.
Regeringens gör betydande satsningar på exportfrämjande infrastruktur. En satsning på 50 miljoner euro görs på Kustbanan, liksom betydande satsningar på riksåttan och andra viktiga trafikleder.
Ärade talman
Trots regeringens medvetna tillväxtåtgärder, är det klart att vi måste göra ännu mer. Därför kommer regeringen i halvtidsrian att besluta om ett tillväxtpaket. Nu måste vi fördomsfritt vända på varje sten, lyssna på företagen och våga släppa ideologiska lås. Till exempel måste vi ta på allvar näringslivets starka budskap om att bristen på kunnig arbetskraft utgör ett av de största hindren för tillväxt och att en ökad arbetskraftsinvandring inte är en möjlighet, utan en nödvändighet.
Vi gläds över att Migris processer har försnabbats betydligt. Samtidigt håller vi i SFP fast i vårt mål att nettoinvandringen ska vara minst 40 000 personer per år. Det är viktigt att skapa bättre förhållanden för hela den medföljande familjen både vad gäller arbetstillstånd och studiemöjligheter. Finland ska vara ett attraktivt land och hela familjen ska känna sig välkommen.
För oss i SFP är det viktigt att ändringen av livsmedelsmarknadslagen nu har kommit till riksdagens behandling. Det är det första steget i att förbättra producenternas ställning i livsmedelskedjan och det inhemska jordbrukets lönsamhet.
Ärade talman.
Även om regeringen fattat beslut om en anpassning på nästan 9 miljarder euro har vi fortfarande stora strukturella problem i statsekonomin och ökande offentliga utgifter. Underskottet på 12,2 miljarder euro är enormt, det kommer vi inte ifrån. Samtidigt är det viktigt att minnas att utan vårens beslut skulle det ha varit ytterligare 4 miljarder större. Nu när oppositionen kritiserar regeringen, ser vi fram emot att behandla deras alternativa förslag till anpassning, gärna också med kalkyler över de sysselsättande effekterna.
Regeringen föreslår mer pengar till vården och omsorgen för nästa år, jämfört med i år. Trots detta behöver vården i Finland nu vård. Vi i SFP ser det som ytterst viktigt att åtgärderna för att underlätta personalbristen inom vården nu bereds möjligast snabbt och att vi får bukt på hyrespersonalskostnaderna. Det är också skäl att granska finansieringsmodellen så att den skapar starkare incitament för välfärdsområdena att satsa på förebyggande och primärvård.
Ärade talman
En anpassning på nio miljarder euro medför stora, svåra nedskärningar som kommer att beröra många människor och institutioner. För SFP har det under budgetrian varit ytterst viktigt att minimera nedskärningarna som riktar sig mot civilsamhället, kulturen och tredje sektorn. Vi är glada att vi lyckades klart minska de föreslagna nedskärningarna till Kvinnolinjen, Brottsofferjouren, Sametinget, Flyktingrådgivningen, och Opinionsnämnden för massmedia (JSN). Men vi behöver en modell för en flerårig finansieringsstruktur för att värna om kunskapen inom organisationerna. Till exempel har organisationer som arbetar med utrikes- och säkerhetspolitik en stor roll när det gäller att fördjupa kunnande i krishantering ur ett helhetsperspektiv, dvs både civilt och militärt. Och de har en stor betydelse med tanke på återuppbyggnaden av Ukraina när det gäller rättsstaten, jämställdhet och minoriteters rättigheter. Finlands ordförandeskap i OSSE år 2025 framhäver mmedborgarsamhällets betydelse ytterligare.
