Finland och Sveriges regeringar borde ha som mål att träffas varje år

20.09.2024 kl. 11:22
I måndags höll Finlands och Sveriges regeringar ett gemensamt och historiskt möte i Stockholm.

Regeringarna träffades för första gången för 15 år sedan i Tavastehus. Den gången var det frågan om ett jubileumsår, den här gången träffades man enbart för att fördjupa samarbetet ytterligare på ett konkret sätt då regeringsprogrammet också konstaterar att Sverige är Finlands närmaste samarbetspartner.


– Mötet har varit en succé och överträffade högt uppställda förväntningar vilket understryks i samtal med ministrar samt den kommuniké som gjordes från mötet. Det är otroligt fint att regeringen nu fått igång något som ska bli en tradition. Min förhoppning är att Finlands och Sveriges regeringar skulle ha ett ytterligare gemensamt möte denna mandatperiod och på sikt göra det till ett årligt möte på samma sätt som den tyska och franska regeringens möten. De träffar varandra två gånger per år, säger riksdagsledamot och svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström.

Tysklands och Frankrikes regelbundna regeringsmöten är en del av det så kallade Elyseavtalet mellan länderna. Statsminister Petteri Orpo svarade på en fråga av Löfström under gårdagens frågetimme angående om ett svarsbesök till Finland kan ordnas under denna regeringsperiod att man bestämt att liknande möten ska hållas minst en gång per mandatperiod, vilket inte utesluter fler möten denna period.

– Anledningen till varför den här typens möten är viktiga är inte bara för symbolikens skull utan för att dynamiken i samtalen och umgänget blir annorlunda då man träffas som kollektiv än enbart bilateralt med sin egen ministerkollega mellan länderna, vilket ju sker mycket regelbundet och som så klart också är viktigt, säger Löfström.

– Dessutom ger den här typens högnivåmöten alltid en konkret deadline att jobba emot för att få konkreta samarbetsprojekt framåt eftersom man alltid vill ha något konkret att kommunicera ut från mötena som föregåtts av flera månaders planering på tjänstemannanivå. Därför är den här typens möten viktigare än bara ett möte då det också är en process, säger Löfström.

I en globaliserad värld där de politiska kontinentalplattorna skakar, vi har krig i vårt närområde och EU står inför stora beslut gör koordineringen med det land vi är närmast att vi båda två får en större röst. Därför är samarbetet på alla nivåer viktigt, också riksdagens.

– Riksdagens samarbete med Sverige är också djupare än någonsin tidigare. Den här veckan träffades också Finlands och Sveriges EU-utskott för ett första gemensamt möte i Helsingfors, något som är tänkt att ska bli en årlig tradition på samma sätt som utrikesutskottens årliga möten, säger Löfström.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00