Finland och Sveriges regeringar borde ha som mål att träffas varje år

20.09.2024 kl. 11:22
I måndags höll Finlands och Sveriges regeringar ett gemensamt och historiskt möte i Stockholm.

Regeringarna träffades för första gången för 15 år sedan i Tavastehus. Den gången var det frågan om ett jubileumsår, den här gången träffades man enbart för att fördjupa samarbetet ytterligare på ett konkret sätt då regeringsprogrammet också konstaterar att Sverige är Finlands närmaste samarbetspartner.


– Mötet har varit en succé och överträffade högt uppställda förväntningar vilket understryks i samtal med ministrar samt den kommuniké som gjordes från mötet. Det är otroligt fint att regeringen nu fått igång något som ska bli en tradition. Min förhoppning är att Finlands och Sveriges regeringar skulle ha ett ytterligare gemensamt möte denna mandatperiod och på sikt göra det till ett årligt möte på samma sätt som den tyska och franska regeringens möten. De träffar varandra två gånger per år, säger riksdagsledamot och svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström.

Tysklands och Frankrikes regelbundna regeringsmöten är en del av det så kallade Elyseavtalet mellan länderna. Statsminister Petteri Orpo svarade på en fråga av Löfström under gårdagens frågetimme angående om ett svarsbesök till Finland kan ordnas under denna regeringsperiod att man bestämt att liknande möten ska hållas minst en gång per mandatperiod, vilket inte utesluter fler möten denna period.

– Anledningen till varför den här typens möten är viktiga är inte bara för symbolikens skull utan för att dynamiken i samtalen och umgänget blir annorlunda då man träffas som kollektiv än enbart bilateralt med sin egen ministerkollega mellan länderna, vilket ju sker mycket regelbundet och som så klart också är viktigt, säger Löfström.

– Dessutom ger den här typens högnivåmöten alltid en konkret deadline att jobba emot för att få konkreta samarbetsprojekt framåt eftersom man alltid vill ha något konkret att kommunicera ut från mötena som föregåtts av flera månaders planering på tjänstemannanivå. Därför är den här typens möten viktigare än bara ett möte då det också är en process, säger Löfström.

I en globaliserad värld där de politiska kontinentalplattorna skakar, vi har krig i vårt närområde och EU står inför stora beslut gör koordineringen med det land vi är närmast att vi båda två får en större röst. Därför är samarbetet på alla nivåer viktigt, också riksdagens.

– Riksdagens samarbete med Sverige är också djupare än någonsin tidigare. Den här veckan träffades också Finlands och Sveriges EU-utskott för ett första gemensamt möte i Helsingfors, något som är tänkt att ska bli en årlig tradition på samma sätt som utrikesutskottens årliga möten, säger Löfström.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35