Svenska verksamheten i YLE central för vår levande tvåspråkighet

15.09.2024 kl. 06:10
Under 33 möten har den parlamentariska Yle-arbetsgruppen utvärderat Yles uppgifter och finansiering.

I gruppen, vars förehavanden haft ett stort nationellt intresse, har jag varit vice ordförande. I torsdags nådde vi äntligen en parlamentarisk överenskommelse, som resulterade i att alla partier utom enledamotspartiet Rörelse Nu, bundit sig till. Det var otroligt viktigt att vi nådde en parlamentarisk överenskommelse kring Yle. Det är en tradition för att värna om public service samtidigt som det skapar långsiktighet i verksamheten.

Men precis som antalet möten bevittnar har arbetet inte varit lätt. Redan innan arbetet inleddes visste vi att synerna mellan partierna varierar.

Yle har en mycket bred och viktig roll på flera olika plan i vårt samhälle. Dess roll sträcker sig långt bortom nyhetsrapportering och underhållning – det handlar om att upprätthålla demokratin, säkerställa oberoende information och stärka den kulturella och språkliga identiteten, samhörigheten och vara en viktig part gällande självförsörjning och totalförsvar. Betänkandet är med andra ord ett viktigt redskap, speciellt i ett medielandskap som förändras i en allt snabbare takt.

I dessa tider finns ett stort tryck på att även Yle behöver vara med och balansera ekonomin i vårt land. Tanken är att byråkratin minskas och att beslutsfattandet och Yles finansiering blir mer genomskinlig för att öka transparensen. Det här innebär också att Yles förvaltningsråd får en större roll i att övervaka hur resurserna används.

För mig, och det parti jag företräder, är till exempel Svenska Yles verksamhet viktig. Att vi har fungerande svenskspråkig media i vårt land är en av grundbultarna för vår levande tvåspråkighet. Medierna har en central roll i att bevara och stärka det svenska språkets ställning i Finland.

För att medielandskapet ska vara levande krävs en mångfald av olika medier. I Svenskfinland är medieutbudet smalare än på finska – oftast enbart en tidning per region. Utan Svenska Yle i regionerna, skulle vi ha enbart ett medium. Att vi dessutom har en allt starkare koncentration av ägandet av dagstidningarna, på finlandssvensk håll i princip till en ägare, kan ha sina utmaningar på sikt.

Därför är jag väldigt glad över att arbetsgruppen har gjort en stark viljeyttring i betänkandet där produktion och distribution av innehåll på svenska och andra minoritetsspråk ska tryggas på nuvarande nivå. Det är ett tydligt budskap till den operativa ledningen som gör de konkreta besluten.

Skrivningen är också betydelsefull utifrån ett bredare perspektiv. Att Yle producerar oberoende trovärdig information på olika minoritetsspråk är viktigt med tanke på integration. I betänkandet framgår också att programutbytet mellan de nordiska länderna ska utvecklas. Detta är ännu ett argument för den svenskspråkiga verksamheten eftersom den stöder vikten och förståelsen för svenskan i vårt land.

Överlag har arbetet i arbetsgruppen krävt mycket men jag är otroligt glad över att vi äntligen kommit i mål. Också medielandskapet förändras ständigt och därför är det viktigt att med jämna mellanrum se över och utveckla också Yles service och finansiering.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00