Bra att onödiga normer och byråkrati avvecklas!

12.09.2024 kl. 14:01
Regeringen har under den här mandatperioden gått in för att avveckla olika typer av normer.

Målsättningarna är att möjliggöra reglering, ta bort mindre nödvändig reglering och minska de administrativa bördorna. Med detta som grund är målsättningen att göra livet enklare för medborgarna, förbättra konkurrenskraften, främja marknadstillträde och digitalisering. Den lista som nu publicerades berör många sektorer, bland annat social- och hälsovården och byggsektorn. Riksdagsledamot Mikko Ollikainen gläds speciellt mycket över att en norm om vägbelysning finns med.


–  Vi behöver en smidigare byråkrati och jag är glad att regeringen nu tagit tag i denna problematik på allvar. Ett exempel är regleringen av vägbelysning, som ligger på kommunernas ansvar längs statliga. Till grund står en problematisk bestämmelse i ett direktiv från Trafikledsverket, som kräver att man använder betong- eller stålfundament för trästolpar. Detta krav har avsevärt ökat kostnaderna, 10 000 euro per km, och försvårat det praktiska genomförandet, särskilt i små kommuner med smala dikesrenar, säger Ollikainen. 

Utöver det är ledamot Ollikainen glad över att det i avvecklingen av normerna också finns med en uppluckring kring installationen av laddningspunkter för elbilar där den skulle ändras från en byggnadsspecifik till en mer ägarspecifik modell.

– Genom denna ändring blir det i framtiden möjligt för ägaren av flera byggnader, till exempel kommun, att göra en strategisk bedömning av var det är mer meningsfullt att installera fler laddningspunkter och var det vore meningsfullt att installera färre. Detta förväntas spara in flera miljoner euro för kommuner och företag, säger Ollikainen.


 
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00