Regionerna, svenskan och självförsörjningen viktiga bitar i Yle-betänkandet

12.09.2024 kl. 17:46
Efter 33 möten har nu den parlamentariska Yle-arbetsgruppen, vars uppgift har varit att utvärdera uppgiften och finansieringen för Yles allmännyttiga verksamhet, nått ett resultat.

Svenska folkpartiets representant i arbetsgruppen, riksdagsledamot Mikko Ollikainen, ser betänkandet som ett viktigt verktyg inför framtiden, i ett medielandskap som är i ständig förändring.


– Yle har en mycket bred och viktig roll på flera olika plan i vårt samhälle. Dess roll sträcker sig långt bortom nyhetsrapportering och underhållning – det handlar om att upprätthålla demokratin, säkerställa oberoende information och stärka den kulturella och språkliga identiteten och vara en viktig part gällande vår självförsörjning och totalförsvar. 

– Därför är jag glad över att arbetsgruppen nu nått en parlamentarisk överenskommelse som stakar ut framtiden. Precis som antalet möten bevittnar så har det inte varit lätt, redan innan arbetet inleddes visste vi att synerna varierade mellan partierna men nu har en kompromiss nåtts, säger Ollikainen.

Arbetsgruppen konstaterar också att Yle har en framträdande roll som producent av innehåll för svenskspråkiga och andra minoriteter. Arbetsgruppen anser därför att det är prioriterat att Yles produktion och distribution av innehåll på svenska och minoritetsspråk tryggas på nuvarande nivå.

– Den svenskspråkiga servicen som Yle tillhandahåller är en otroligt viktig pusselbit i bevarandet av landets två nationalspråk. För oss har den här skrivningen varit väldigt viktig och jag är glad över att arbetsgruppen insett vikten av det svenskspråkiga innehållet för att kunna trygga utbudet på svenska på ett jämlikt sätt, men även innehållet för andra minoritetsspråk i Finland, där vikten av oberoende trovärdig information är viktig del i integreringen i samhället. 

– I betänkandet framgår även att programutbytet mellan de nordiska länderna ska utvecklas, vilket för sin del stöder vikten och förståelsen för svenskan i vårt land, säger Ollikainen.

Utöver detta anser Ollikainen att det är viktigt att det i betänkandet framkommer att säkerställa att både Yle:s nationella och regionala nyhets- och sändningsverksamhet tryggas för att säkerställa ett mångsidigt informationsutbud.

– Yle har en mycket viktig roll i att bevaka de olika regionerna i Finland. Därför är det av yttersta vikt att Yles verksamhet även i framtiden bevakar hela Finland jämlikt på nuvarande nivå och förhindrar att verksamheten koncentreras enbart till huvudstadsregionen. Om inte YLE skulle finnas i regionerna finns en risk att det där skulle finnas endast ett medium vilket inte skulle vara bra för mediamångfalden, avslutar Ollikainen.

 
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35