Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget

10.09.2024 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet

Ärade talman,

Det inte är lätt att lyfta blicken från det oacceptabla krig Ryssland för i Ukraina. Vi måste fortsätta stöda Ukrainas frihetskamp allt vi förmår. Vi står eniga bakom ett ekonomiskt, militärt och politiskt stöd till Ukraina. Vi kan även globalt påminna om hur mycket som är på spel, att kampen för demokrati och mänskliga rättigheter förs även här, i Europa. 

Kriget i Ukraina har haft djupgående effekt också på oss finländare. Vår kristålighet – vår resiliens – är en central del av vår styrka. Att stärka vår resiliens både i praktiken men också socialt och mentalt är bland de viktigaste som vi kan göra. Finland är en rättsstat och en demokrati och vår kristålighet ska innebära att vi värnar även om dessa.

Trots det är det ibland svårt att inte tappa hoppet inför den dystra och totalitära situation Putinregimen styrt det ryska folket in. Det behövs möten mellan människor - ansikte mot ansikte, såsom med människorätts- och demokratikämpar Vladimir Kara-Murza och Julija Navalnaja möte här i Finland - som påminner oss om att det även finns ett annat Ryssland.

Likaså påminner mina möten med kvinnor i Afghanistan, Israel och Palestina, som outtröttligt kämpar för att våldet äntligen måste ta slut – om att det måste finnas hopp. Den finländska utrikespolitikens uppgift måste därför vara att värna om de strukturer och processer som vi tillsammans globalt har skapat i FN och EU för mänskliga rättigheter, humanitär hjälp och biståndssamarbete. Vår kraft är att ge fart åt de strukturer som upprätthåller frihet och säkerhet och som ger hopp om en bättre utveckling.

 

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen stöder en tvåstatsmodell i Mellanöstern, och välkomnar utrikesministerns och Republikens Presidents förespråkande av en sådan. Just nu behöver vi se ett eldupphör, omedelbar frigivning av alla i gisslan varefter förhandlingar behöver ske. Terrorism som politiskt verktyg behöver upphöra, liksom de olagliga bosättningarna. Finlands mål ska vara att erkänna Palestina när förutsättningarna uppfylls. Centralt är att båda parterna erkänner varandras rätt att existera. Vi behöver göra allt för att de politiska processerna ska få en större knuff än någonsin för att våldet skall ta slut och vägen till politiska fredsprocesser kan inledas.

 

Ärade talman,

I redogörelsen talas det om värdebaserad realism. För oss i Svenska riksdagsgruppen innebär värdebaserad realism att vi inte enbart måste erkänna brister i vår världsordning utan också aktivt försvara de mekanismer som upprätthåller fred och rättvisa. Värdebaserad realism innebär att vi inte kan vara åskådare när grundläggande rättigheter kränks. De internationella samarbetsorganisationerna, mänskliga rättigheter och det regelbaserade internationella systemet är sköra, och det är vårt ansvar att skydda och försvara dem. Finland ska fortsätta vara en stark röst för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt i en tid då dessa värderingar utmanas som aldrig förr.

Vi får inte glömma att säkerhet och stabilitet också bygger på solidaritet och stöd till de mest utsatta. Genom vårt bistånd hjälper vi inte bara Ukraina att återhämta sig från krigets förödelse, utan vi stärker även samhällen i utvecklingsländer. Klimatkrisen är ett bra exempel här då den förvärrar globala risker som migration, konflikter om naturresurser och hot mot biologisk mångfald. Dessa alla påverkar den internationella säkerheten där Finlands biståndsarbete haft en inverkan. Det är olyckligt att vårt bistånd inte når det internationellt överenskomna målet på 0,7 % av bruttonationalinkomsten. Freden kan inte upprätthållas med bara militär styrka; vi måste också investera i utbildning, jämställdhet och hållbar utveckling.

 

Ärade talman,

Finlands utrikespolitik baserar sig på brett samarbete med olika parter. Finland är en pålitlig och värdefull samarbetspartner i EU och i Norden – och nu också i Nato. Samarbetet med våra nordiska grannar är en hörnsten i Finlands säkerhetsstrategi.

Även Finlands engagemang i multilaterala forum har varit betydelsefullt – samtidigt som det utmanas av minskande medel. Vi kan fortfarande spela en viktig politisk roll. Det ska synas i vårt internationella engagemang bland annat inom FN och dess människorättsstrukturer.

 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15