Ett steg mot balans i livsmedelskedjan

05.09.2024 kl. 15:34
Riksdagsledamöterna Anders Norrback (SFP) och Christoffer Ingo (SFP) är nöjda med att arbetet för en mer balanserad livsmedelskedja framskrider.

Idag har regeringen gett förslag på ändringar i livsmedelsmarknadslagen till riksdagen. De centrala förändringarna är att stärka livsmedelsmarknadsombudsmannens ställning. Riksdagsledamöterna Anders Norrback (SFP) och Christoffer Ingo (SFP) är nöjda med att arbetet för en mer balanserad livsmedelskedja framskrider.


Propositionen är i enlighet med regeringsprogrammets mål  att utveckla primärproducentens ställning, och att balansen inom hela livsmedelskedjan styrs mot en rättvisare riktning på det sätt som beskrivs i slutrapporten från den parlamentariska gruppen för bedömning av jordbrukets resultat- och utvecklingsutsikter (MAKA).

– Jag är glad att de saker som jag har varit med att lyfta fram i den parlamentariska MAKA-gruppen samt också varit med och förhandla fram i regeringsförhandlingarna nu framskrider. Mycket arbete återstår ännu för att utveckla vårt inhemska jordbruk mot en rättvisare och lönsammare riktning, detta är dock en signal på att arbetet framskrider, säger Norrback.  

Förslaget berör också §39 i konkurrenslagen där det föreslås att konkurrens- och konsumentverket på eget initiativ ska kunna ge livsmedelsmarknadsombudsmannen uppgifter som berör konkurrenssituationen på livsmedelsmarknaden. Ledamöterna Ingo och Norrback anser att livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå med 1 + 3 personer idag är underresurserad och i framtiden behöver ökade resurser för att svara på lagändringen. 

– Att ge livsmedelmarkandsombudsmannen ett förstärkt mandat och bättre möjligheter att följa upp prisbildningen på produkter i livsmedelskedjan är nödvändigt och ett steg i rätt riktning. För att lagändringen ska ge önskad effekt, dvs stärka producenternas roll i livsmedelskedjan krävs utöver föreslagen lagändring tillräckliga resurser till livsmedeslmarknasombudmannen byrå så att övervakning, uppföljning och eventuella vitesbeslut blir verkställda efter verkligt behov. Detta har blivit extra viktigt nu då vi ser att s.k. Private label produkternas andel i butikshyllorna ökar, säger Ingo 

Revideringen av livsmedelsmarknadslagen görs i två faser, där dom första förändringarna kommer att göras nu under hösten, med mål att stiga i kraft vid årsskiftet. Målet är att kunna följa med hur förändringarna påverkar balansen i livsmedelskedjan och sedan kunna göra eventuella justeringar ännu under år 2026.  
Christoffer Ingo och Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30