Vi vuxna har ett ansvar över hur vi talar om framtiden! 

14.06.2024 kl. 09:51
Riksdagen förde på torsdag en aktualitetsdebatt om hur barn och unga mår.

 debatten behandlades teman som ungas mentala hälsa, orörligheten bland barn och unga och regeringens åtgärder för att främja ungas välmående. En röd tråd i debatten var behovet av att stärka ungas framtidstro.

Idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande, Sandra Bergqvist vill se vuxna ta ett större ansvar för de ungas välmående. 

– När vi talar om de ungas välbefinnande, framhävs ofta de ungas illamående i diskussionen. Debattklimatet i samhället har blivit väldigt tillspetsat och fokuserar på problem, ofta bidrar vi vuxna till att skapa en negativ kultur, särskilt i sociala medier. Vi vuxna har också ett ansvar över hur vi talar om framtiden, säger hon.

Minister Bergqvist betonar att det är viktigt att stödåtgärderna når de unga som är i störst behov av dem.

– De flesta unga mår bra. Det måste vi också komma ihåg att lyfta fram. Vi vet ändå att en del av våra ungdomar mår dåligt och att de ungas välbefinnande är polariserat - vi måste hitta sätt att stöda de unga som känner sig ensamma, lider av psykiska problem eller andra utmaningar i sitt liv, betonar hon.

Den fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar är en växande trend. Tillräcklig motion har en stor betydelse för välmåendet och de som tar till sig en fysiskt aktiv livsstil tidigt i livet håller den mera sannolikt uppe livet ut. Bland barn i förskoleålder rör till och med 76% på sig enligt rekommendationerna, men oroväckande är att mängden som rör sig tillräckligt minskar då man blir äldre. Av 15-åringarna är det bara 23% som rör sig enligt rekommendationerna. 

– Att man rör sig tillräckligt har betydelse för hur barn och unga orkar med skola och studier och senare i arbetslivet. I regeringens Finland i rörelse-programmet jobbar vi med många olika åtgärder för att vända utvecklingen. Till åtgärderna hör bland annat mera skräddarsydd motionsrådgivning för de unga som har störst behov, att skriva in bestämmelser om att främja fysiskt aktiv livsstil i lagen om grundläggande utbildning och att få mera rörelse in i de studerandes vardag, säger Bergqvist. 

Bergqvist poängterar att känslan av att vara delaktig i samhället har stor betydelse för de ungas välmående.

– Vi vill alla känna oss delaktiga och tillhöra någon grupp. Ifall inte stödåtgärderna är i skick och det inte finns tillräckligt med trygga vuxna i vardagen, är risken större att man hamnar på fel väg i livet. I mitt uppdrag som ungdomsminister har jag fått träffa unga med väldigt olika bakgrund runtom i Finland – inom uppsökande ungdomsarbete, studeranden, unga romer, på olika sätt samhällsaktiva ungdomar och det är alltid lika intressant att höra ungas syn på vårt framtida Finland. Det är viktigt att de får en möjlighet att delta i vårt samhällsbygge, avslutar Bergqvist.
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00