Interpellation om regeringens finanspolitik 

15.05.2024 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Henrik Wickström.

Ärade talman,

 

Då vi diskuterar den offentliga ekonomin krävs det framtidstänk. Det krävs framtidstro. Just nu räcker inte anpassningsåtgärder och skattehöjningar. Vi behöver tillväxt och hopp om bättre tider. Det här är alldeles tydligt. Oppositionen väcker debatt i frågan och önskar svar av regeringen. Det här är en bra sak – debatt är nyttigt. Samtidigt är det alldeles självklart att oppositionen har svårigheter att sy ihop ett alternativ till regeringens anpassningsbeslut. Vi tar emot kritiken från oppositionen, men önskar också trovärdiga alternativ.

 

Ärade talman,

Att förhandla fram en helhet är svårt – men vi är nöjda med de rättvisa beslut som förhandlingen resulterade i. I regeringens paket finns både nedskärningar och skattehöjningar som motsvarar idén om alla är beredda att tillsammans lyfta Finland.

 

Ärade talman,

Små och medelstora företag i Finland ser allt dystrare på framtiden. Färre företag siktar på att växa och som bekant är växande företag Finlands motor. Detta är en mycket oroande utveckling och därför är det viktigt att regeringens arbetsmarknadsreformer och infrastruktursatsningar stärker villkoren för små och medelstora företag.

 

Ärade talman,

Regeringsprogrammet stärker förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. FoU-finansiering ökar produktionstillväxten och tillgodoser industrins behov. Beslutet att stärka stamnätet bidrar också till nya investeringar. Programmen för östra och norra Finland, som blir färdiga före utgången av 2024, stöder också regionernas tillväxtmöjligheter.

 

Regeringen har kommit överens om ett skatteincitament för företag som främjar investeringar i den gröna omställningen och samtidigt i våra klimatmålsättningar. Det finns idag lovande projekt runtom i landet. Det handlar inte bara om industriinvesteringar i miljardklassen, utan också om nya arbetsplatser och mer skatteintäkter.

 

Ärade talman,

Regeringen gör satsningar som främjar infrastruktur, pendling och tillväxt. På investeringslistan finns bland annat Kustbanan i västra Nyland och riksåttan i Österbotten.

Regeringsprogrammet slår fast det uppenbara: att arbetskraftsinvandringen är ytterst viktig med tanke på den ekonomiska tillväxten och tryggandet av servicen i Finland. Vi säkerställer att integration är möjlig på båda inhemska språken. Målet är att ungefär 5–10 procent ska integreras på svenska.

 

Ärade talman,

Inom social- och hälsovården ser vi till att göra nödvändiga åtstramningar. Som interpellationens undertecknare konstaterar: välfärdssamhället kan inte ständigt leva över sina tillgångar. Vi måste stävja kostnaderna. En betydande åtgärd som togs under våren är att regeringen avstår från att minska antalet centralsjukhus.

Men om vi vill ha verksamma sjukhus även i framtiden, är det personalbristen vi måste lösa. Läkare, vårdare och socialarbetare ska få arbeta med sina patienter och inte använda majoriteten av arbetstiden till byråkratiskt pappersarbete. Arbetet måste vara flexibelt och givande.

I tider av svåra anpassningsåtgärder är det viktigt att lyfta viktiga investeringar som görs. Vi inom SFP är glada över att terapigarantin för barn och unga går framåt. För genomförandet av terapigarantin anvisas en tilläggsfinansiering på 35 miljoner euro per år.

 

Ärade talman,

Vi vet att jordbruket befinner sig i en strukturell lönsamhetskris. Därför prioriterar regeringen att inte skära i jordbruket utan i stället främja tillväxt, konkurrenskraft och lönsamhet inom livsmedelsindustrin.

 

Ärade talman,

Regeringen har snart verkat i ett år. Ett år som bland annat har resulterat i ett paket som anpassar de offentliga finanserna med 9 miljarder euro. Men faktum är att även nästa regering också kommer stå inför svåra, ekonomiska anpassningsbeslut. Interpellationens undertecknare har alldeles rätt i att även tillväxt behövs. Och det möjliggör regeringen. SFP kommer alltid vara ett framtidsparti som inte räds att ta de svåra, men ansvarsfulla besluten. Beslut som återställer förtroendet för Finland.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00