EU:s konkurrenskraft och rättsstatsprincipen viktiga då unionen utvidgas

01.05.2024 kl. 19:00
Den 29-30 april deltog Adlercreutz i det allmänna rådets inofficiella möte i Bryssel, där utvidgningens 20-årsjubileum uppmärksammades. Även kandidatländernas representanter deltog i mötet.

– Idag den 1 maj är det 20 år sedan den stora utvidgningen av EU, då tio nya medlemsländer kom med i unionen. Det var den största utvidgningen EU varit med om. Då EU i framtiden utvidgas finns två principer som måste vara i fokus: rättsstatsprincipen och unionens konkurrenskraft, säger Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz.


Den 29-30 april deltog Adlercreutz i det allmänna rådets inofficiella möte i Bryssel, där utvidgningens 20-årsjubileum uppmärksammades. Även kandidatländernas representanter deltog i mötet.

Utvidgningen utgår från ett meritbaserat system där kandidatländer behöver uppfylla specifika kriterier, bland annat relaterat till ett fungerande rättsstatssystem.

– Det är centralt att rättsstatsprincipen respekteras och i praktiken också förverkligas. Det här gäller både nuvarande och kommande medlemsländer.

Adlercreutz betonar att värnandet om EU:s konkurrenskraft är viktigt för unionens förmåga att ta in nya medlemsländer.

– Vi kan inte blunda för att vår ekonomi underpresterar. Om vi inte klarar oss ekonomiskt är det svårare att gå igenom den process som utvidgningen kräver. Produktiviteten i EU sjunker medan den växer till exempel i USA. Om det fortsätter så här påverkar det unionens funktionsförmåga och i förlängningen våra möjligheter att utvidgas.

– Den inre marknaden spelar en helt central roll för vår konkurrenskraft. Vi måste fortsätta satsa på forskning och utveckling och ta hand om vår infrastruktur, men framförallt måste vi se till att den inre marknaden fungerar. Våra företag ska inte belastas med en oskälig administrativ börda. Här måste vi svänga utvecklingen till det bättre. 

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00