Små men bra satsningar på ungdomar och idrott, nedskärningarna omfördelas

17.04.2024 kl. 09:37

Regeringen har i samband med ramrian fattat beslut om ett separat barn- och ungdomspaket på 5 miljoner euro. Idrotts- och ungdomsminister, SFP:s vice ordförande, Sandra Bergqvist ser positivt på beslutet.

 
I budgeten 2024 riktades för första gången permanent finansiering till ungdomsarbete i skolor och läroanstalter. Den här finansieringen stärker regeringen nu genom barn- och ungdomspaketet. Därtill satsar regeringen 5 miljoner euro på att förebygga skolmobbning. Genom barn- och ungdomspaketet riktas även bestående finansiering till lågtröskel chattjänster för psykisk hälsa.
 
– Ungdomsarbete i skolor och läroanstalter är sådant förebyggande arbete som når ut till alla barn. Forskning visar att långsiktigt skolungdomsarbete har haft positiva effekter på välbefinnandet i skolorna, särskilt när det gäller att minska mobbningen, säger Bergqvist.
 
– Tilläggssatsningarna på chattjänsterna möjliggör att allt fler unga kan få samtalshjälp omedelbart. Det är oerhört viktigt att stärka den här typen av stödtjänster där unga, även under kvällstid och veckoslut, med låg tröskel kan diskutera frågor som tynger dem, fortsätter Bergqvist. 

Regeringsprogrammet, som godkändes i juni ifjol, innehåller en sparåtgärd på totalt 125 miljoner vid slutet av regeringsperioden i undervisnings- och kulturministeriet statsunderstöd. Statsunderstöd delas ut till bland annat idrotts- och ungdomsverksamhet. För att undvika att Finland hamnar i underskottsförfarande kom man i ramrian överens om att sparmålet för ministeriets statsunderstöd är totalt 150 miljoner. Bergqvist säger att anpassningsåtgärderna är tuffa.
 
– Vi har inom SFP jobbat hårt för att regeringens anpassningsåtgärder inte ska drabba idrotts- och ungdomsverksamheten oskäligt mycket. Nu har vi slagit fast storleken på nedskärningarna på statsunderstöden vid  undervisnings- och kulturministeriet men nästa steg blir att fundera på hur de ska fördelas. Målet är att de planerade nedskärningarna kan riktas bredare och på så sätt bli mindre för ungdom och idrott, säger Bergqvist.

En stor nyhet från regeringens ramria är att man nu utvidgar möjligheten för samfund att göra skatteavdrag för donationer också till idrotts- och ungdomsverksamhet samt mentalvårdsorganisationer för unga. Idrotts- och ungdomsfältets förutsättningar att samla in extern finansiering likställs därmed med kulturen och vetenskapen.
 
– Jag har under min tid som minister vid ett flertal tillfällen lyft upp vikten av att utvidga donationsavdraget också till idrotten och ungdomen. När den statliga finansieringen minskar, är det viktigt att vi ger bättre möjligheter att samla in extern finansiering. Speciellt idrottsaktörerna har drivit detta redan en längre tid, säger Bergqvist.
 
Regeringen har i samband med ramrian fattat beslut om att studerandena ska återgå från det allmänna bostadsstödet till studiestödets bostadstillägg.
 
–  Ändringen har både för- och nackdelar för studeranden. Vi har inlett arbetet med studiestödets totalreform i år. Hur den slutliga modellen av studerandenas bostadstillägg ser ut återkommer vi till i samband med totalreformen, säger Bergqvist.
 
Utöver besluten som berör den egna ministerportföljen ser Bergqvist positivt på tilläggssatsningarna på forskning och utveckling.
 
– Satsningarna möjliggör nya innovationer och stärker samarbetet mellan universiteten och företagen. Det är viktigt att Åboregionen ska kunna utvecklas utifrån sina styrkor och stärka de kluster som redan finns, avslutar Bergqvist. 
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35