Första förslagen från regeringspartierna om normuppluckring presenterade – 32 förslag främjar effektivitet och flexibilitet

17.04.2024 kl. 13:34

Riksdagsledamot Joakim Strand representerar Svenska folkpartiet i den arbetsgrupp för uppluckring av normer som har tillsatts av regeringspartiernas riksdagsgrupper. Målsättningen är att identifiera byråkratiska normer som borde slopas eller luckras upp. Gruppen har nu lagt fram en lista på sina första förslag. Listan gavs till regeringen i samband med ramrian och omfattar totalt 32 förslag som berör en mängd olika sektorer. Minskad byråkrati gör vardagen mer effektiv och flexibel för både medborgare och företag.


Bland förslagen finns bland annat en förlängning av passets giltighetstid från 5 till 10 år. Detta skulle minska den administrativa bördan och underlätta medborgarnas vardag. Även förslaget om maximala tidsfrister för tillståndsmyndigheter att fatta beslut är särskilt välkommet.

– Att införa tydliga tidsfrister skapar förutsägbarhet och trygghet för alla parter i processen, från företag till medborgare, poängterar Strand.

I ett annat förslag föreslår arbetsgruppen att hotellgäster inte ytterligare behöver underteckna dokument och styrka sin identitet när de kommer fram till hotellet, utan att en bokningsbekräftelse ska vara tillräcklig, som fallet t.ex är för Airbnb-verksamhet. 

– Detta är även något som underlättar för alla inblandade parter, både för gäster och personalen, kommenterar Strand.

Förslaget om att se över energibevis för gamla hus är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. Äldre byggnader har andra förutsättningar när det gäller energieffektivitet jämfört med nyare byggnader. En misslyckad energieffektivitetssanering riskerar att reducera en gammal byggnads livslängd och därför är det är viktigt att kunna göra skillnad på nya och äldre hus.

Länk (på finska) till alla 32 normer
Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00