Viktigt att beakta Finlands vintersjöfart i IMO:s pågående förhandlingar

01.03.2024 kl. 10:44
Mats Löfström i möte med Internationella Sjöfartsorganisationen, IMOs, generalsekreterare Arsenio Dominguez. 

Svenska riksdagsgruppens vice ordförande och medlem av riksdagens kommunikationsutskott Mats Löfström mötte IMO:s generalsekreterare under hans besök i Finland som pågår fram till fredag. Internationella sjöfartsorganisationen är central för att fastställa bland annat globala säkerhetsregler, tekniska standarder, laglig reglering och miljöskydd från sjöfarten. För tillfället pågår förhandlingar inom organisation med dess 175 medlemsländer om globala utsläppsmål från sjöfarten, något Finland deltar aktivt i.


I diskussionerna med Dominguez lyfte Löfström upp Finlands vintersjöfart och att samtliga finländska hamnar, inklusive de tre åländska, för tillfället har trafikrestriktioner på grund av is. Det här är unikt. Inget annat land i världen brukar ha trafikrestriktioner till samtliga hamnar, något Finland har under stränga isvintrar.

– Finland är i praktiken en ö där 95 % av utrikeshandeln går med sjöfart i farleder där fartyg behöver ha isklass. Det är viktigt att man tar fartyg med isklass i beaktande då man utformar de nya regelverken för utsläpp så att man säkerställer att Finland inte får en konkurrenskraftsnackdel och att det blir rättvist. Det här var mitt och har varit Finlands huvudbudskap till honom under hans besök, säger Mats Löfström.

Löfström lyfte även upp att tillgången på nya miljöbränslen måste ökas i snabb takt.

– Grön vätgas, grön metanol och grön ammoniak kan alla vara framtida bränslen för att göra sjöfarten utsläppsneutral, men det kommer att ta tid att bygga ut produktionskapaciteten av dessa bränslen. För det behövs starkare politiska insatser samtidigt som vi i Finland och på Åland har världsledande företag i denna sektor som också har kunskap om att öka energieffektiviteten. Det är företag som är viktiga för Finlands export och som gynnas av den gröna omställningen inom sjöfarten globalt, säger Löfström.

Dominguez betonade att flytande naturgas (LNG) kommer ha en fortsatt viktig roll tills att man har tillräckligt med nya miljöbränslen. Flytande naturgas har inga svavelutsläpp och rederierna uppmanades satsa på det bränslet då svaveldirektivet kom i kraft år 2015. Flytande naturgas har ändå fått en del kritik för att det kan innebära läckage av metangas.

– Det var intressant att höra Dominguez så tydligt fortsatt ta ställning till LNG som bränsle. Han menade att bränslet kommer vara viktigt som övergång från smutsigare bränslen till rena miljöbränslen och att man med teknik kommer kunna minska risken för läckage av metangas, något exempelvis finska Wärtsilä arbetar aktivt med i sina fartygsmotorer. Det här var ett viktigt budskap till sjöfarten där många rederier funderar på vad man ska satsa på för bränslen i framtiden och där samhällsdebatten ibland riskerar bli för svartvit, säger Löfström.

Dominguez besökte riksdagen för ett möte med riksdagens kommunikationsutskott. Under hans besök träffar också bland annat statsministern samt besöker Uleåborg och isbrytaren Polaris.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00