Viktigt att beakta Finlands vintersjöfart i IMO:s pågående förhandlingar

01.03.2024 kl. 10:44
Mats Löfström i möte med Internationella Sjöfartsorganisationen, IMOs, generalsekreterare Arsenio Dominguez. 

Svenska riksdagsgruppens vice ordförande och medlem av riksdagens kommunikationsutskott Mats Löfström mötte IMO:s generalsekreterare under hans besök i Finland som pågår fram till fredag. Internationella sjöfartsorganisationen är central för att fastställa bland annat globala säkerhetsregler, tekniska standarder, laglig reglering och miljöskydd från sjöfarten. För tillfället pågår förhandlingar inom organisation med dess 175 medlemsländer om globala utsläppsmål från sjöfarten, något Finland deltar aktivt i.


I diskussionerna med Dominguez lyfte Löfström upp Finlands vintersjöfart och att samtliga finländska hamnar, inklusive de tre åländska, för tillfället har trafikrestriktioner på grund av is. Det här är unikt. Inget annat land i världen brukar ha trafikrestriktioner till samtliga hamnar, något Finland har under stränga isvintrar.

– Finland är i praktiken en ö där 95 % av utrikeshandeln går med sjöfart i farleder där fartyg behöver ha isklass. Det är viktigt att man tar fartyg med isklass i beaktande då man utformar de nya regelverken för utsläpp så att man säkerställer att Finland inte får en konkurrenskraftsnackdel och att det blir rättvist. Det här var mitt och har varit Finlands huvudbudskap till honom under hans besök, säger Mats Löfström.

Löfström lyfte även upp att tillgången på nya miljöbränslen måste ökas i snabb takt.

– Grön vätgas, grön metanol och grön ammoniak kan alla vara framtida bränslen för att göra sjöfarten utsläppsneutral, men det kommer att ta tid att bygga ut produktionskapaciteten av dessa bränslen. För det behövs starkare politiska insatser samtidigt som vi i Finland och på Åland har världsledande företag i denna sektor som också har kunskap om att öka energieffektiviteten. Det är företag som är viktiga för Finlands export och som gynnas av den gröna omställningen inom sjöfarten globalt, säger Löfström.

Dominguez betonade att flytande naturgas (LNG) kommer ha en fortsatt viktig roll tills att man har tillräckligt med nya miljöbränslen. Flytande naturgas har inga svavelutsläpp och rederierna uppmanades satsa på det bränslet då svaveldirektivet kom i kraft år 2015. Flytande naturgas har ändå fått en del kritik för att det kan innebära läckage av metangas.

– Det var intressant att höra Dominguez så tydligt fortsatt ta ställning till LNG som bränsle. Han menade att bränslet kommer vara viktigt som övergång från smutsigare bränslen till rena miljöbränslen och att man med teknik kommer kunna minska risken för läckage av metangas, något exempelvis finska Wärtsilä arbetar aktivt med i sina fartygsmotorer. Det här var ett viktigt budskap till sjöfarten där många rederier funderar på vad man ska satsa på för bränslen i framtiden och där samhällsdebatten ibland riskerar bli för svartvit, säger Löfström.

Dominguez besökte riksdagen för ett möte med riksdagens kommunikationsutskott. Under hans besök träffar också bland annat statsministern samt besöker Uleåborg och isbrytaren Polaris.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35