Samarbete i fredstid stärker Finlands integrering i Nato

21.02.2024 kl. 17:29
Riksdagen har idag diskuterat Statsrådets redogörelse om Försvarsmaktens deltagande i uppgifter i Natos kollektiva försvar i fredstid 2024. Riksdagsledamot Joakim Strand framförde Svenska riksdagsgruppens gruppanförande.

Finland har under lång tid systematiskt stärkt sitt försvar. Vi har viktig kunskap och en stark försvarsvilja, anser Strand. Vi ska vara stola över den finländska värnplikten.

För att främja stabiliteten i Östersjöområdet och stärka sitt försvarspolitiska samarbete deltar Finland i Natos minröjningsstyrka och Air Shielding-uppgifter

– Deltagandet i denna typ av uppgifter främjar förstås Finlands snabba integrering i Nato. Orsaken till att Finland gick med i Nato var ju uttryckligen för att säkra freden, säger Strand.
Även om deltagandet inte medför betydande risker, är det viktigt att notera att säkerhetsläget kan skärpas. Därför är det av stor vikt att diskutera deltagandet och att riksdagen involveras i beslutet. Finland bör vara en aktiv och konstruktiv aktör i Nato, och stödet för alliansen är brett över partigränserna.

– Som nya medlemmar i alliansen ska vi föregå med gott exempel. Därför är det också viktigt att Finland hör till de elva av trettio medlemsländer som uppnår tvåprocentsmålet- alltså att vi lägger minst 2% av BNP på försvaret, säger Strand. 
Svenska folkpartiet konstaterar att en viktig bit fattas i Nato – Sveriges medlemskap. Samarbetet med Sverige är avgörande för vår säkerhet. Regeringens utredning om en fast förbindelse mellan Vasa och Umeå är ett positivt steg i rätt riktning för att förbättra logistikförbindelserna i norra Skandinavien.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35